Två gånger livstid plus 15 år, det var domen för Gerardo Hernandez. Hans brott enligt den starkt partiska rättegången skulle ha varit att ha konspirerat för att spionera på USAs militärbaser och konspirerat för mord. Det senare avseende de fyra exilkubanska terrorister som sköts ner av luftvärnet över kubanskt luftrum våren 1996. Försvarsadvokaternas begäran att flytta rättegången avslogs, trots att det var uppenbart att intensiva påtryckningar och hotelser från Miamis exilkubanska högergrupper skulle omöjliggöra en rättvis rättegång. Domaren, åklagaren och regeringstjänstemän konspirerade öppet för att hindra personer från att vittna för försvaret och för att hindra att viktiga bevis las fram av försvaret.
Det var 1998 som FBI påstod sig ha upptäckt ett kubanskt spionnät i Florida som försökte infiltrera och störa exilkubanska högergrupper som planerade att störta regeringen på Kuba. Fem Miami-kubaner befanns skyldiga i en rättegång i somras, och i december kom domarna.
Inte minst mot bakgrund av terroristattackerna mot USA 11 september och USAs krig mot terrorismen har rättegången och domarna mot de fem Miami-kubanerna väckt starka protester i USA, och världen, eftersom deras uppdrag i Miami var att upptäcka och hindra terroristangrepp mot Kuba från USAs territorium. Den information om de exilkubanska terroristorganisationernas verksamhet i Miami de fick fram delgavs t o m USAs myndigheter. De blundande dock för fakta i stället för att uppfylla sina skyldigheter enligt FN-konventionerna och förhindra och bestraffa terrorism.
En av de terrorister vars verksamheter kubanerna kartlade var f d CIA-agenten Luis Posada Carriles, som finansierad av Kubansk-Amerikanska Stiftelsen, CANF, organiserat terroristattentat mot Kuba under många år och som i november 2000 häktades i Panama för förberedelse för mordförsök på Fidel Castro (se Kuba 1.01). Hans försvar betalas öppet av CANF som samlar in pengar i Miami för ändamålet.
Ramon Labañino fick ett livstidsstraff, René Gonzalez fick 15 år, Fernando Gonzalez fick 19 år och Antonio Guerrero livstid. På Kuba hyllas de fem som hjältar och så också av många i USA som tar kampen mot terrorismen på allvar. I New York talade bl a pastor Lucius Walker, ordförande i Präster för Fred, i en demonstration organiserad av New York City Free the Miami Five Committee. Han undrade varför USA dömer dessa män till fängelse, när de bekämpade terrorism och räddade såväl kubanska som USA-medborgares liv. Han tyckte det var en allvarlig orättvisa att döma dem som bekämpade terrorism till fängelse, i stället för förövarna.
I Los Angeles hölls ett möte till stöd för de fem i Loyola Law School med deltagande av medlemmar i National Lawyers Guild, Internation Action Center som bildat den nationella organisationen "Frige de fem!" och ett antal solidaritetsorganisationer, och invandrarorganisationer. Talade gjorde bland andra Ramona Ripstone som leder American Civil Liberties Union i Kalifornien.
I själva Miami mötte ett par hundra aktivister upp på ett möte mot domarna den 16 december organiserat av Antonio Maceo Brigaden, Martí-Alliansen, Kubanska Arbetaralliansen, Casa de las Americas, Kubansk-Amerikanska Koalitionen, Kubansk-Amerikanska Försvarsförbundet, Afrokubanska Kulturföreningen, Miamikoalitionen mot USAs blockad, och International Action Center På mötet talade flera av männens mödrar och hyllade sina söners insatser för fosterlandets försvar, mot den exilkubanska maffians terrorkrigföring, och hävdade att de aldrig spionerade på USAs militärbaser och militära planer, vilket heller aldrig kunde bevisas.

Frihandel med regler som skyddar små ekonomier
Det kravet framförde Fidel Castro under Karibiska Toppmötet som ägde rum i Venezuela 12 december. Fidel Castro hänvisade bland annat till EU där intergrationen av fattigare länder skett med sådana hänsynstaganden och med ekonomiska stöd och bidrag från de rikare länderna i unionen. Castro varnade för den sk frihandelsmodell som USA försöker tvinga på världen och som är den motsatta, där det rika landet skyddas från de fattiga, och som får katastrofala följder. Han hänvisade bl a till Mexiko som efter "frihandelsavtalet" NAFTA blivit alltmer beroende av livsmedelsimport från USA, och fått allt större arbetslöshet. Att Haiti med 4 dollars medelinkomst per dag inte kan tävla på samma villkor som USA med 90 dollar var alla statscheferna på mötet överens om.

Havanna hedrar Gramsci
Till 110-årsdagen av Antonio Gramscis födelse ordnade Filosofiska Institutet i Havanna en internationell konferens "Gramsci: filosof, intelektuell och politiker". Gramsci, som var en av grundarna av italienska kommunistpartiet har rönt allt större uppmärksamhet på Kuba under 90-talet och olika arbeten om hans liv och tänkande har publicerats. Tidskriften "Marx ahora" har t ex publicerat en intressant uppsats om Gramsci och Lenin. Intresset för Gramsci är en del av ett sökande efter det bästa i den marxistiska traditionen för att finna en nyskapande hållning inför 2000-talets utmaningar. Inte minst har Gramscis texter om det civila samhället påverkat diskussionen och praktiken på Kuba. Dr Isabel Monal, innehavare av Julio Antonio Mella-professuren vid institutet ledde konferensen och den aktuella publiceringen av Gramscitexter.