Ledande inom ekologiskt jordbruk
Raisa Pages

Under de senaste 10 åren har Kuba minskat sin användning av jordbrukskemikalier med en tredjedel, genom biologiska bekämpningsmedel framtagna på Kuba.1989 behövdes 460 gram kemikalier för att skörda ett ton rotfrukter och grönsaker, nu behövs bara 60 gram, enligt direktören vid Växtskyddsinstitutet, doktor Jorge Ovies.
Som exempel tillämpas för tio viktiga grödor en metod som innebär att sådden sker så att plantornas livscykel sammanfaller med den förmånligaste säsongen för att förhindra uppkomsten av mjöldagg, och därmed kan bruket av bekämpningsmedel hållas nere.
Varje år behandlas 900 000 hektar, eller 30 procent av jordbruksarealen inklusive sockerplantagerna, biologiskt. Mer än 2.500 ton biologiska bekämpningsmedel tas fram på 220 anläggningar spridda över landet. Regeringens mål att minska giftiga produkter inom jordbruket är ett uttryck för omsorg om miljön. Överdriven användning av kemikalier skapar många problem: jordförsämring, resistens mot bekämpningsmedel, skapandet av nya sjukdomar och utgör ett hot mot hälsan.
Men ekonomiska faktorer spelar också in. Innan Sovjets sammanbrott importerade Kuba 85 procent av insektsgifter-na därifrån. När detta upphörde intensifierade Kuba forskningen för att utveckla ett ekologiskt jordbruk i stor skala.
1997 fick Kuba ett internationellt pris från Healthy Life Association i Barcelona för sitt biologiska jordbruk. Många latinamerikanska forskare och fristående organisationer i USA har deklarerat att Kuba går i täten för regionens ”gröna jordbruk”, genom landets teknologiska stöd och utbildning till jordbrukare.
Jordbrukarna är organiserade i ett växtskyddssystem med regionala övervakningsstationer som kontrollerar hur skörden ser ut och erbjuder teknisk hjälp. Övervakningsstationer finns också i områden där grönsaker säljs eller där mat importeras, för att förhindra att sjukdomar följer med.
Genom Fronten för organiskt jordbruk och institutioner med vetenskaplig inriktning skapas tillgång till ett flertal gynnsamma mikroorganismer som angriper växternas fiender. I en rad anläggningar tillverkas biologiska bekämpningsmedel med enkla metoder som bygger på lokala underlag, vilket leder till lägre kostnader.
Kuba koncentrerar sig nu på att förbättra de biologiska bekämpningsmedlen och öka deras effektivitet, lagringsmöjligheter och teknik som leder till mer avancerade produkter.
Övers. Sture Arrhed ///

Höjda priser i dollarbutikerna
Priserna i dollarbutikerna har i stort sett varit desamma sedan de öppnades 1993. Omkring 35 % av utbudet i dessa butiker är livsmedel, och 15 % hygienprodukter. Den 3 juni höjdes priserna, olika mycket för olika varor. Cigarettpaket från 26 till 34 cent, importerade från 1.50 till 2.50 dollar. Ölpriset från 85 cent till 1 dollar. Majonäs, kex, hårfärgningsmedel etc ökar med 5-10 %. På mer nödvändiga varor som mjölkpulver, fryst kyckling, tvål, tandkräm mm ligger prishöjningarna under 5 %.

Sockerbruk läggs ner
Sockerministeriet meddelande i början på juni att nästan hälften av Kubas 156 sockerbruk kommer att stängas. 14 bruk ska behållas för tillverkning av alkohol och sirap. Tanken är att resterande 70 bruk ska klara hela sockerskörden, som inte planeras minska, men inte heller öka påtagligt. På 80-talet tillverkade Kuba dubbelt så mycket socker som dagens 3,5 –4 miljoner ton, så det verkar rimligt att halvera antalet bruk och mark för sockerodling. Sockermark ska övergå till odling av livsmedel.
Under senaste skörden var bara 100 av de 156 bruken i drift.
Omkring 400.000 arbetare är verksamma inom sockerodling och industri. Arbetarna vid de bruk som läggs ner har sin försörjning skyddad, och kommer att erbjudas omskolning och nya arbeten. De bruk som läggs ner är i allmänhet ålderstigna och omoderna med mycket låg produktivitet, så tanken är att sockerindustrin genom dessa åtgärder ska bli mer effektiv och produktiv, och lönsam. Att modernisera bruken skulle kosta 4-5 miljoner dollar per bruk, och de pengarna finns inte.