Minnet av Hugo Chávez
Den 5 mars är det tio år sedan Hugo Chávez gick bort. Men till sitt folk lämnade han arvet att fortsätta den revolutionära kampen.
Chávez var en lysande och mycket speciell person, en enastående politiker och revolutionär som skrev in sig i historien genom att fortsätta på den kamp som en rad storheter som Simón Bolívar, Ernesto Che Guevara, José Martí och andra hjältar inlett för en bättre värld och ett värdigt liv för de latinamerikanska folken.
Hugo Chávez politiska karriär ägde rum i en komplicerad miljö. Å ena sidan ett Latinamerika under 1900-talet där statskupper blev vanliga på kontinenten, så vi kan vara säkra på att hans väg till makten är något utöver det vanliga.
Å andra sidan var Chávez en extraordinär politiker med stark karisma som alltid agerade i enlighet med sitt folks vilja, inte i enlighet med en liten grupp av oligarker eller militärer med kopplingar till krafter utomlands, vilket har varit normen i de flesta maktskiften i Latinamerika.
När han vann sin seger i presidentvalet 1998 började han omedelbart att reformera staten, främst på det sociala området (han kallade detta program ”2000-talets socialism”) och på försvarsområdet, eftersom USA inte hade för avsikt att släppa sin ”bakgård” – som Vita huset brukar kalla Latinamerika – till en ”vänsterpopulist”.
Chávez och Latinamerikas vänstersväng
Det var med Hugo Chávez som vänstersvängen i Latinamerika började. Orsaken var de nyliberala reformer som Världsbanken tvingat fram och de USA-baserade multinationella företagens rovdrift.
Det var då som kontinentens nya ledare insåg behovet av att befästa sina ansträngningar för att försvara sina folks och nationers intressen.
Vägen till verkligt oberoende och antiimperialism
Latinamerikas självständighetskämpe Simón Bolívars tankar, anpassade till dagens situation, återspeglades i det Bolivarianska alternativet för Amerika (ALBA, senare Alianza), som Chávez lanserade 2004 som ett av regionens integrationsprojekt. Tillsammans med Mercosur, Unasur och Celac blev det en viktig grund för att motverka USAs herravälde i regionen, när USA försökte med nya sätt att utöva inflytande och påtryckningar på Sydamerika genom t.ex. OAS och (Frihandelsavtalet) ALCA (FTAA).
Som antiimperialist såg Chávez långt bortom Sydamerika. Vänskapliga förbindelser upprättades med Vitryssland, Hugo Chávez träffade demonstrativt Saddam Hussein, och han tillhör begreppet ”Axis of Good”, som han presenterade som ett motargument till ”Axis of Evil”, som var George W. Bushs målländer för eventuell intervention och diplomatisk inblandning. Bush själv kallade honom ”en riktig djävul” under sitt tal vid FNs generalförsamling 2006, då han stödde (Irans) Mahmoud Ahmadinejad. Chávez blev en av initiativtagarna till skapandet av en multipolär värld, även när USAs ståndpunkter verkade oföränderliga och Washington talade om behovet av att stärka det unipolära greppet.
Ett annat viktigt projekt var skapandet av oljealliansen ”Petrocaribe” 2005. Detta block kom att samla 18 centralamerikanska och karibiska länder, varav flera sålde med vinst det överskott av olja som de från Venezuela erhöll med kraftiga subventioner. Billig olja mottogs inte bara av medlemsstaterna i detta block, utan även av andra vänskapliga länder, till exempel Vitryssland. Kuba blev naturligtvis en av de subventionerade staterna för vilka Venezuela ersatte Sovjetunionen i denna fråga. Det bör noteras att på grund av det kraftiga uppsvinget i oljepriserna, som nådde sin kulmen 2008, har Venezuela på ett verkningsfullt sätt kunnat omfördela sina försäljningsintäkter som investerats i andra branscher, främst inom den sociala sfären.
Omvandlingar i Venezuela
Utrotandet av analfabetism, tillhandahållandet av gratis medicin och utbildning, tillhandahållandet av ett nödvändigt minimum av livsmedel för de fattiga, är bara de sociala välfärdsprogram som är uppenbara och omedelbart synliga. Det fanns andra som var mer specifika men inte mindre viktiga, till exempel initiativet Tocar y Luchar, spela och kämpa, som ger barn möjlighet att gratis lära sig musik och naturligtvis att turnera runt i världen med en orkester. Det är inte bara en estetisk utbildning, utan ett sätt att förebygga gatukriminalitet som fortfarande är ett problem i Venezuela (ett slags arv från tidigare regimer).
Hela världen har förlorat mycket i och med att denna briljanta politiker fysiskt har lämnat oss. Vem vet, Hugo Chávez kanske skulle ha blivit filosof, för han var en utomordentlig tänkare. Låt oss åtminstone minnas hans program Aló presidente, Hallå presidenten, där han kunde kommunicera i timmar med folket om vilket ämne som helst.
Chávez närvaro i dagens komplexa värld
Sedan dess har världen förändrats avsevärt. I Latinamerika pågår efter högerns revancher en ny förskjutning till vänster. USA och Nato försöker krossa Ryssland genom konflikten i Ukraina. I Mellanöstern pågår en ny upptrappning kring Palestina och Iran. Washington försöker genom sina marionetter underminera suveräniteten i länder som Pakistan och använder terroristverktyg runt om i världen för att kontrollera kaoset. Den goda axeln, som Hugo Chávez talade om, har dock vuxit sig starkare, och nya makter och folk ansluter sig gradvis för att förespråka en multipolär ordning.
Även om Chávez lämnade oss för tio år sedan börjar hans samarbeten så sakteligen att förverkligas. Och i dagens revolutionära kamp, hur svår den än må vara, vet vi att han kommer att vara med oss.
Leonid Savin, Prensa Latina 230304 /cv
Forskare vid Rysslands universitet
