Selektivt och förvrängt om MR i Nicaragua

Foto: Alejandra Gutierrez Assarsson

Om den senaste rapporten från FNs råd för mänskliga rättigheter om Nicaragua

Praktiskt taget alla rapporter om Nicaragua från internationella människorättsinstitutioner och organisationer underlåter att verifiera falska påståenden; fakta som är obekväma för deras slutsatser utelämnas; och samtidigt som de hävdar öppenhet tar de inte på ett adekvat sätt upp motstridiga versioner av händelserna. De är mycket selektiva med källor och undviker systematiskt verkligt oberoende bekräftelser av anklagelser i och med att de endast använder med källor behäftade med samma brister. Denna senaste rapport från FNs råd för mänskliga rättigheter har alla dessa ohjälpliga brister.

Det är värt att påpeka att Nicaraguas utrikesminister Denis Moncada i en intervju i juni 2021 hävdade: ”Vi ser att Högkommissarien för mänskliga rättigheter alltid rapporterar på ett förvrängt sätt, utan objektivitet, och trots att vi hela tiden har skickat våra rapporter ignorerar hon det som Nicaragua informerar henne om och håller sig till det som USA säger, vilket är att anklaga och använda lögner och bedrägeri mot Nicaragua.”

Denna senaste rapport från ett team med långvarigt samarbete med OAS och FNs Högkommissarie för mänskliga rättigheter bekräftar utrikesminister Moncadas uttalanden. Expertgruppens påstående att den har försökt att samarbeta med de nicaraguanska myndigheterna är helt och hållet i ond tro, eftersom deras föregångare upprepade gånger har misslyckats med att på ett rättvist sätt använda det omfattande material som den nicaraguanska regeringen har lagt fram för både FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter och OAS Interamerikanska kommission för mänskliga rättigheter.

I själva verket fortsätter rapporten den dubbelmoral som i allmänhet tillämpas av nordamerikanska och europeiska institutioner och organisationer för mänskliga rättigheter. De hittar på eller överdriver grovt sin oro för Kuba, Nicaragua och Venezuela och andra länder som är måltavlor för USAs härskande klasser och deras motsvarigheter i Natoländerna. Men de bagatelliserar, minimerar och till och med ignorerar allvarlig oro för USAs allierade som Chile eller Colombia och andra, inklusive själva USA.

En grundläggande viktig fråga är att den tillgängliga rapporten ständigt hänvisar till vad den kallar ”en utvidgad rapport” utan att göra denna förmodat mer detaljerade rapport allmänt tillgänglig. Detta oseriösa knep gör det omöjligt för oberoende forskare att bedöma och utvärdera detaljerna i den tillgängliga rapportens ogrundade anklagelser. FNs råd för mänskliga rättigheter kan också anklagas för att medvetet ha publicerat den tillgängliga resumerade rapporten för att i förväg påverka världsopinionen mot Nicaragua. Det är uppenbart att de flesta därefter inte kommer att vara intresserade av eller mottagliga för en ärlig granskning av den information som eventuellt kommer att offentliggöras i det som expertgruppen kallar sin ”utvidgade rapport”.

Den tillgängliga rapporten:

  • påstår felaktigt att de första protesterna den 19, 20 och 21 april 2018 inte omfattade välorganiserade extremt våldsamma attacker av hundratals ofta välbeväpnade oppositionsaktivister;
  • saknar en trovärdig förklaring till hur  400 poliser  skottskadades, 22 poliser dödades och hur över 60 sandinistiska anhängare dödades och flera hundra skadades mellan den 18 april och den 17 juli 2018;
  • utelämnar vittnesmål från de många hundra offren för våld och övergrepp från oppositionen;
  • upprepar utan tillförlitlig oberoende bekräftelse anklagelser och påståenden från anhängare och medlemmar av Nicaraguas USA-finansierade politiska opposition och NGO:er;
  • utelämnar trovärdiga rapporter och tillförlitliga vittnesmål som motsäger dessa falska anklagelser;
  • förtiger bevis som upprepade gånger lagts fram av Nicaraguas myndigheter och som motsäger dessa falska anklagelser;
  • smiter undan författarnas skyldighet att ta del av motstridiga versioner av händelser de rapporterar om och förklara varför de inte tar hänsyn till eller avfärdar dessa versioner.

Rapporten innehåller många falska anklagelser:

  • att demonstrationerna från och med den 18 april 2018 var fredliga men attackerades av polisen;
  • att polisen och beväpnade sandinistanhängare begick utomrättsliga mord på dussintals människor;
  • att hälsoministeriet beordrade sjukvårdspersonal att inte ta hand om skadade oppositionsanhängare;
  • att Rättsmedicinska institutet diskriminerade anhöriga till oppositionens offer för våldet och nekade dem service;
  • att opppositionsanhängare arresterades godtyckligt och nekades rättssäkerhet;
  • att Nicaragua har orsakat en flyktingkris i Costa Rica;
  • att demonstrationer och manifestationer är förbjudna (i själva verket har myndigheterna tillämpat sedan länge gällande regler som kräver att arrangörerna förbinder sig att ersätta skador och förstörelse som orsakas under evenemanget).

I rapporten utelämnas otaliga bevis som motsäger deras påståenden. Den här länken innehåller bara några exempel på otaliga relevanta rapporter och intervjuer. Det allvarligaste utelämnandet i expertgruppens rapport är att det inte finns någon hänvisning till de attacker som hundratals anhängare av oppositionen genomförde den 19, 20 och 21 april, inklusive användningen av skjutvapen och molotovcocktails i Managua, León, Masaya, Chinandega, Jinotepe, Diriamba, Granada, Estelí och andra platser, vilket rapporterades utförligt i lokala medier vid den tidpunkten. På samma sätt underlåter rapporten att nämna de väldokumenterade väpnade attackerna mot polisstationer i bland annat Masaya, Jinotepe, Nagarote, Mulukuku, Morrito, El Cuapa, El Coral, El Morrito och Puerto Príncipe.

Ett annat anmärkningsvärt utelämnande är någon diskussion om hur expertgruppens rapport om händelserna 2018 förklarar de massiva skador och ekonomiska förluster som blev en direkt följd av oppositionens våld under deras misslyckade kuppförsök. Skadorna på statliga och kommunala institutioner uppgick till totalt 206,5 miljoner US-dollar. 53 byggnader förstördes, 203 byggnader skadades. 1 416 fordon och stora maskiner skadades eller förstördes. 18 165 kontorsmaskiner och utrustning skadades, förstördes eller stals. 18 statliga institutioner, kommunala myndigheter och 3 universitet rapporterade om skador och förstörelse av kulturarv. Expertgruppens rapport utelämnar helt denna information, trots att den är lätt tillgänglig i regeringsförklaringar och medias rapporter.

Envar som känner till Nicaragua, eller som i god tro följer nationella och internationella mediers rapportering om landet, känner till denna information och dess respektive källor. Men expertgruppens rapport, liksom alla tidigare US-amerikanska och europeiska människorättsrapporter om Nicaragua, tycks ha begränsat sin efterforskning nästan uteslutande till källor som öppet stöder Nicaraguas våldsamma kuppfrämjande opposition, finansierad av USAs regering och EU och dess regeringar. Nästan alla dessa källor ger ett överväldigande stöd inte bara till dem som främjar de som genomfördes under det misslyckade kuppförsöket 2018, utan också till samma personers efterföljande ansträngningar att fortsätta destabilisera Nicaraguas ekonomi och störta dess valda regering.

På samma sätt motsägs de skandalösa falska anklagelserna om systematisk tortyr och dålig behandling av fångar av upprepade opinionsundersökningar som visar att Nicaraguas befolkning förtroende för landets institutioner och ger ett överväldigande stöd till regeringen. Det regionalt respekterade företaget för opinionsundersökningar M&R har haft den bästa prognoshistoriken för Nicaragua av alla lokala och regionala opinionsundersökningsföretag i Centralamerika. M&R har tagit fram en rad undersökningar varav många finns tillgängliga på denna länk och som gör FNs expertgrupps falska påståenden till nonsens.

Detsamma gäller för valresultaten sedan 2018, nämligen de regionala karibiska valen i mars 2019, de nationella valen 2021 och de kommunalvalen 2022.  I alla dessa val, som hade ett högt valdeltagande, vann FSLN med stor majoritet och ett konsekvent mönster där stödet för de politiska oppositionspartierna låg några procentenheter över 30 procent. Detta mönster har stått sig i alla val som hållits sedan 2011. Så både det mest exakta regionala opinionsinstitutet och det nicaraguanska folket visar gång efter annan ett överväldigande stöd för sin regering, vilket implicit motsäger de upprörande påståendena från FNs expertgrupp, som framställer Nicaragua som en repressiv diktatur.

Ett genomgående tema i expertgruppens rapport är påståendet att den nicaraguanska regeringen har ”instrumentaliserat” landets rättssystem för politiska syften i avsikt att angripa den legitima politiska oppositionen. I själva verket har Nicaraguas myndigheter helt enkelt tillämpat lagen för att åtala brottslingar som är ansvariga för att ha organiserat, finansierat eller genomfört terroristhandlingar, vilket dokumenteras i många av de medföljande länkarna. Det är expertgruppen som har politiserat och använt FNs system för mänskliga rättigheter som ett vapen för att angripa Nicaragua.

När det gäller Nicaragua eller något annat land som är måltavla för de härskande klasserna i Väst och de regeringar som de äger, är frågan vem man ska tro på. Å ena sidan hävdar USA, dess allierade och deras mäktiga institutioner, media, akademier och NGO:er att Nicaragua är en misslyckad statlig diktatur vars myndigheter är hänsynslösa och sadistiska och har mycket litet folkligt stöd. Å andra sidan visar alla tillgängliga sociala och ekonomiska indikatorer i den verkliga världen att Nicaragua har en framgångsrik ekonomi och ett optimistiskt samhälle, med en regering som åtnjuter ett överväldigande folkligt stöd. Nu kommer den falska FN-rapporten att användas för att rättfärdiga ekonomiska och handelsmässiga åtgärder för att skada Nicaraguas ekonomi och dess befolkning, precis som liknande falska rapporter till FNs råd för mänskliga rättigheter tidigare har använts för att försöka förstöra andra länder, från Libyen till Syrien och Venezuela, och till och med Ryska Federationen.

teleSUR/MS 230306 /cv

El más reciente informe sobre Nicaragua del Consejo de Derechos Humanos de la ONU