Den 16 maj lade USA-senatorerna Jesse Helms och Joe Lieberman tillsammans med den Kubansk Amerikanska Stiftelsen, CANF, fram en senatsmotion om 100 miljoner dollar till ”oppositionella” på Kuba. Det skulle bli en drastiskt upptrappning av USAs ekonomiska anslag för att utveckla en rörelse på Kuba som inifrån kan driva fram ett USA behagligt systemskifte.
   Det öppna ekonomiska stödet till ”oberoende” grupper och personer på Kuba via USAID-anslag har efter antagandet av Helms-Burton-lagen 1996 ökat från ca 20 miljoner kronor till ca 50 miljoner 2001, som kanaliserats via organisationer som Freedom House, Center for a Free Cuba, Institute for Democracy in Cuba, CubaPress, CubaNet, American Center for International Labor Solidarity m fl.
   Hur stor del av dessa pengar som gått vidare till ”oppositionella” på Kuba är svårt att veta, för det är också många som lever på dessa pengar i snårskogen av exilkubanska organisationer i USA – och Europa. Men för kubanska förhållanden handlar det ändå om enorma summor och pengarna har burit frukt. Antalet ”oppositionella” grupper har mångdubblats under de senaste åren. Den positiva publiciteten kring USAs ”oberoende grupper” på Kuba har också ökat påtaligt i internationella media. Detta arbetssätt stöter på mindre internationellt – och inhemskt i USA – motstånd än blockadpolitiken.
   USAID kan öppet redovisa materiellt stöd till 250 ”människorättsaktivister”, skapandet av ett 20-tal ”oberoende” journalistbyråer och publicering internationellt av 6.000 artiklar, stöd till 19 ”NGO”- organisationer på Kuba etc. Omfattningen av det hemliga materiella stödet via bl a USAs intressekontor i Havanna finns det inga uppgifter om men att det också därifrån utgår samarbete och stöd till Elizardo Sanchez, Raul Rivero, Vladimir Roca m fl av de mer internationellt namnkunniga ”oppositionella” är välbekant, inte minst genom deras egna rapporter via Miami.
   USAIDs anslag till denna undergrävande verksamhet har utvecklats i enlighet med de s k Torricelli- och Helms-Burtonlagarna som 1992 och 1996 skärpte den ekonomiska krigföringen, och uppdrog åt regeringen att öka den undergrävande verksamheten på Kuba. Det är upphovsmannen till HB-lagen - internationellt fördömd som ett försök att utsträcka USAs
lagstiftning och Kuba-blockad till hela världen - som nu lanserar detta nya förslag om mångdubblat ekonomiskt stöd till
”oppositionella”. Det ska enligt CANFs ordförande Jorge Mas Santos ses som ett försök att återta initiativet efter det bakslag den exilkubanska extremhögern led när Elian Gonzalez fick återvända hem, och motverka den press blockadlobbyn utsätts för av USAs
näringsliv som vill få tillgång till den kubanska marknaden. Genom att rikta ljuset på frikostiga anslag för ”demokrati och mänskliga rättigheter” vill exillobbyn, och den republikanska extremhögern framstå som goda demokrater och inte bara som fanatiska inpiskare av en 40-årig utsvältningsblockad.
   Det är också ett sätt för CANF att ta betalt för det avgörande stöd organisationen gav till Bushes valseger i Florida, och därmed i USA. Bush har också visat sin tacksamhet genom att uttryckligen stödja motionen. Det gjorde han på den stora mottagning han bjöd 200 exilkubaner på i Vita Huset till minne av 20 maj 1902 då USA – enligt egen version - skänkte Kuba självständighet. Enligt den kubanska historieskrivningen var det den dag ockupationsmakten USA installerade sin marionettregering på Kuba, den som Helms- Burton-lagen och Helms-Libermans-Bushes miljard till ”oppositionella” syftar till att återinsätta, med ”fria och demokratiska val” sade Bush. Han sa dock inte ”som i Florida”.

Oberoende – USA-beroende, fortsättningvis

I en artikel i The Cronicle of Higher Education 01 06 08 om de s k oberoende biblioteken på Kuba förnekar rörelsens grundare Berta Mixidor och Ramon Colas att de skulle ha något politiskt motiv, men säger att USAs regering hjälper dem med bokgåvor. Paret säger också att det nu finns ett 80-tal ”oberoende” bibliotek på ön, dockenligt artikeln i stort sett inte bestående av mer än några bokhyllor hemma hos någon. Enligt artikeln består titlarna av allt från vanliga deckare till hård antikommunistisk litteratur och innehavarna är lika lite biblotekarier som Mixidor, ekonomilärare, och Colas, lärare i psykologi.
Tjänstemän på USAs intressekontor i Havanna säger enligt artikeln att de aktivt stöder de ”oberoende” biblioteken. Intressekontoret levererar böcker månatligen runt om i landet, och varje vecka i Havanna. De förser också ytterligare ett tusental personer med litteratur. Inom sitt skyddade område erbjuder Intressekontoret också tillgång till internet till utvalda grupper av kubanska ”dissidenter”.

USA-kubanska terrorister
  Enligt tillkännagivanden den 21 juni sitter 3 exilkubanska terrorister fängslade i Havanna. De greps efter skottväxling med det kubanska kustvärnet den 26 april på ett skär utanför Villa Clara, mitt på Kuba. De var beväpnade med fyra automatkarbiner AK47, ett M3-gevär med ljuddämpare, 3 Makarovpistoler, utrustning för nattseende, för radiokommunikation, 3.000 US-dollar och 970 kubanska pesos. De identifierades som Ihosvanni Suris, Santago Padrón och Maximo Robaina, de två första tillhöriga den Miamibaserade terroristgruppen Alpha 66 och den tredje hade varit medlem.
   Ledaren för Alpha 66, Andrés Sargén sade till Miami Herald (01 06 21) att Robaina hade lett gruppens träningsläger i Everglades och ”Om de hade haft bättre tur och lyckats ta sig upp i bergen skulle de ha kunnat genomföra sabotage mot Kubas telekommunikationer och transportsystem, bränna ner turistinstallationer, sockerfält och tobaksodlingar. Andra har lyckats med det under ett par månader på Kuba för att sedan återvända till Miami.”
   Enligt talesmän för kubanska säkerhetstjänsten (Reuters 01 06 20) har männen sagt att de rekryterats och tränats för uppdraget av Santiago Alvarez, medlem av den Miamibaserade Folkpartiet och Kubansk Amerikanska Stiftelsen, som är den exilkubanska extremhögerns samorganisation. Kubansk TV visade också upp ett telefonsamtal där Suris tar emot instruktioner från Alvarez. I planerna ingick bl a angrepp på Tropicana, Havannas världsberömda nattklubb under bar himmel. Alvarez har tidigare anklagats för att ha organiserat mordförsöket på Fidel Castro i Panama i november 2000.
   Enligt myndigheterna i Havanna är detta ytterligare ett exempel på att USA – som säger sig vilja bekämpa terrorismen i världen - tillåter och samarbetar med de exilkubanska terroristgrupperna i Miami. Tillkännagivandet från Havanna kom samtidigt med att 5 kubaner dömdes för spioneri i Miami där de arbetat för att upptäcka och förhindra mord- och terroraktioner riktade mot Kuba. De fem som suttit häktade sedan 1998 skrev i ett öppet brev till USAs medborgare: ”Under vår fängelsevistelse har vi haft tid att tänka igenom vad vi gjort här och vi kan utan minst tvekan säga att vi inte på något sätt hotat USA-befolkningens säkerhet, varken genom vår hållning eller våra handlingar. Vad vi däremot har gjort är att avslöja terroristplaner och aktioner riktade mot vårt folk, och därigenom förhindrat att oskyldiga kubaner och USA-medborgare dödats”. Deras strafftider är ännu inte utdömda men det kan handla om livstid.