|
Innan
han avslutade sin femdagars resa till Havanna berättade Tore Brevik,
informationsdirektör vid FNs Miljöprogram (UNEP), för media hur
imponerad han var av det han sett av miljömedvetenhet och åtgärder
hos såväl myndigheter som andra organisationer.
Brevik som är från Norge reste till Kuba för att ta
del av förberedelserna för Världsmiljödagen 5 juni. UNEP hade utsett
Kuba som värdland tillsammans med Turin, som ett erkännande för
deras insatser inom miljövård och en hållbar utveckling under de
senaste 20 åren.
Ӏven om Kuba har problem och utmaningar att brottas
med, är det viktigt att världen vet vad Kuba gör, därför att kubanerna
vet vad som måste göras och har möjligheten att mobilisera befolkningen.”
Brevik betonade att Kuba följer alla internationella lagar och riktlinjer
som har med miljövård att göra.
Under sitt besök fick Brevik lära känna de åtgärder
som genomförts av Ekumeniska Rådet och CDR-kommittérna som mobiliserade
fem miljoner kubaner till en städdag i slutet av maj innefattande
insamling av återbruksmaterial. Han fick också veta att skogsvårds-
och planteringsprogrammen har gjort Kuba till det enda landet som
ökat sin skogsareal under de senaste 40 åren. Kuba har arbetat inom
detta område i mer än 20 år och har hindrat och även vänt avskogningen,
särskilt i bergsområdena och detta i en tid då jorden förlorar 130
000 kvadratkilometer skog.
Enligt historisk statistik så var 90 procent av landet
skogbevuxet 1492 när Colombus ”upptäckte” Kuba. 1902 hade siffran
sjunkit till 54 procent och 1959 var den nere i 14 procent, på grund
av sockerindustrins utveckling, jordbruk och boskapsuppfödning.
Gisela Alonso, direktör för Miljöorganisationen, rapporterade att
delar av skogen har fötts på nytt och täcker nu 27 procent av Kuba.
Prognosen för 2015 är 28%.
En annan aspekt av Kubas miljöarbete är utbildningen
som kubanerna får, framför allt i kommuner med värdefullt ekosystem,
för om människor inte förstår naturen kan de inte vårda eller skydda
den och ännu mindre förbättra livskvaliteten på dessa ställen.
Utöver detta har 1800 landsbygdsskolor i bergsområdena
försetts med solenergisystem, som en del av ett arbete genom organisationen
Cubasolar, en enskild sk NGO-organisation. Detta betyder att man
blir en del av de 30 000 som får datorer och annan utrustning, eftersom
man nu har tillgång till elektricitet.
|
|
|
|
Kuba har den största biologiska mångfalden i Karibien,
med sex biosfärreservat och 81 skyddade zoner. Där man genom planering
och miljövård på-plats av dessa resurser garanterar dess utveckling.
Lagstiftning och myndighetsåtgärder har bidragit till
att den årliga reductionen av föroreningarna de senaste åren varierat
mellan 7 och 10 %. En annan av Kubas miljöåtgärder är den barriär
som byggts i Havannas hamn för att hindra oljeläckage. Förra året
bidrog barriären till att minska föroreningarna i hamnen med 50
%. Under tiden har föroreningarna i floden Almendares minskat med
11 %, genom att 14 industrier har stängts. Inom industri och jordbruk
har olämplig utrustning börjat bytas ut och kemiska produkter ersättas
med mindre aggressiva ämnen.
Ny informationsteknologi är också viktig för att nå
effektivitet och konkurrensförmåga. I Havanna finns det 159 forskningscentra
och över hela Kuba 14 universitet som ansvarar för värderingen av
det vetenskapliga och innovativa arbetet i 600 företag.
Klaus Topfer, Vd för UNEP och andra representanter
för FN-organet deltog i det officiella firandet av Världsmiljödagen
i Havanna.
En modell för utvecklingsländer
Luis Gómez Echeverri, samordnare på Kuba för FNs utvecklingsprogram
(UNDP), poängterade att Kuba trots s mycket unika situation och
svåra ekonomiska förhållanden ändå har ett miljöprogram som är ett
av de bästa i regionen.
Med detta i minnet, sa Fabio Fajardo, statssekreterare
med ansvar för kubanska CITMA, att även under svåra omständigheter
så förblir miljödagordningen intakt ”därför att för oss är världsmiljödagen
något som gäller varje dag, året om”.
Echeverri menade att Kuba kunde stå som modell för
andra utvecklingsländer, men för det behövde man tillgång till teknologi,
investeringar och finansiering. Han sa att ansträngningar i den
riktningen görs inom FN.
Översättning Sture Arrhed
|