Innan han avslutade sin femdagars resa till Havanna berättade Tore Brevik, informationsdirektör vid FNs Miljöprogram (UNEP), för media hur imponerad han var av det han sett av miljömedvetenhet och åtgärder hos såväl myndigheter som andra organisationer.
   Brevik som är från Norge reste till Kuba för att ta del av förberedelserna för Världsmiljödagen 5 juni. UNEP hade utsett Kuba som värdland tillsammans med Turin, som ett erkännande för deras insatser inom miljövård och en hållbar utveckling under de senaste 20 åren.
   ”Även om Kuba har problem och utmaningar att brottas med, är det viktigt att världen vet vad Kuba gör, därför att kubanerna vet vad som måste göras och har möjligheten att mobilisera befolkningen.” Brevik betonade att Kuba följer alla internationella lagar och riktlinjer som har med miljövård att göra.
   Under sitt besök fick Brevik lära känna de åtgärder som genomförts av Ekumeniska Rådet och CDR-kommittérna som mobiliserade fem miljoner kubaner till en städdag i slutet av maj innefattande insamling av återbruksmaterial. Han fick också veta att skogsvårds- och planteringsprogrammen har gjort Kuba till det enda landet som ökat sin skogsareal under de senaste 40 åren. Kuba har arbetat inom detta område i mer än 20 år och har hindrat och även vänt avskogningen, särskilt i bergsområdena och detta i en tid då jorden förlorar 130 000 kvadratkilometer skog.
   Enligt historisk statistik så var 90 procent av landet skogbevuxet 1492 när Colombus ”upptäckte” Kuba. 1902 hade siffran sjunkit till 54 procent och 1959 var den nere i 14 procent, på grund av sockerindustrins utveckling, jordbruk och boskapsuppfödning. Gisela Alonso, direktör för Miljöorganisationen, rapporterade att delar av skogen har fötts på nytt och täcker nu 27 procent av Kuba. Prognosen för 2015 är 28%.
   En annan aspekt av Kubas miljöarbete är utbildningen som kubanerna får, framför allt i kommuner med värdefullt ekosystem, för om människor inte förstår naturen kan de inte vårda eller skydda den och ännu mindre förbättra livskvaliteten på dessa ställen.
   Utöver detta har 1800 landsbygdsskolor i bergsområdena försetts med solenergisystem, som en del av ett arbete genom organisationen Cubasolar, en enskild sk NGO-organisation. Detta betyder att man blir en del av de 30 000 som får datorer och annan utrustning, eftersom man nu har tillgång till elektricitet.

   Kuba har den största biologiska mångfalden i Karibien, med sex biosfärreservat och 81 skyddade zoner. Där man genom planering och miljövård på-plats av dessa resurser garanterar dess utveckling.
   Lagstiftning och myndighetsåtgärder har bidragit till att den årliga reductionen av föroreningarna de senaste åren varierat mellan 7 och 10 %. En annan av Kubas miljöåtgärder är den barriär som byggts i Havannas hamn för att hindra oljeläckage. Förra året bidrog barriären till att minska föroreningarna i hamnen med 50 %. Under tiden har föroreningarna i floden Almendares minskat med 11 %, genom att 14 industrier har stängts. Inom industri och jordbruk har olämplig utrustning börjat bytas ut och kemiska produkter ersättas med mindre aggressiva ämnen.
   Ny informationsteknologi är också viktig för att nå effektivitet och konkurrensförmåga. I Havanna finns det 159 forskningscentra och över hela Kuba 14 universitet som ansvarar för värderingen av det vetenskapliga och innovativa arbetet i 600 företag.
   Klaus Topfer, Vd för UNEP och andra representanter för FN-organet deltog i det officiella firandet av Världsmiljödagen i Havanna.

En modell för utvecklingsländer
   Luis Gómez Echeverri, samordnare på Kuba för FNs utvecklingsprogram (UNDP), poängterade att Kuba trots s mycket unika situation och svåra ekonomiska förhållanden ändå har ett miljöprogram som är ett av de bästa i regionen.
   Med detta i minnet, sa Fabio Fajardo, statssekreterare med ansvar för kubanska CITMA, att även under svåra omständigheter så förblir miljödagordningen intakt ”därför att för oss är världsmiljödagen något som gäller varje dag, året om”.
   Echeverri menade att Kuba kunde stå som modell för andra utvecklingsländer, men för det behövde man tillgång till teknologi, investeringar och finansiering. Han sa att ansträngningar i den riktningen görs inom FN.•

Översättning Sture Arrhed