Djup splittring i den venezolanska oppositionen
Under senare år har många vänsterpresidenter antingen hindrats från att ställa upp i val, eller avsatts. Några exempel är Jean-Paul Aristide i Haiti, Fernando Lugo i Paraguay, Dilma Rousseff och Lula da Silva i Brasilien, Cristina Kirchener i Argentina, Pedro Castillo i Peru, Evo Morales i Bolivia, Manuel Zelaya i Honduras för att ta några exempel. Sällan eller aldrig talar då medierna då om ”diktatur”, ”auktoritära regimer” eller sanktioner.
Nu, när det är presidentval i Venezuela i sommar, är det annat ljud i skällan. Det då två kandidater nekas ställa upp. Den ena, Maria Machado, dömdes 2015 för korruption och får inte inneha offentliga ämbeten i 15 år. Korruptionen gällde offentliga medel som utländska makter beslagtagit från Venezuela, under försöken att installera Juan Guaido som president. Machado har också stött varje försök till statskupp, från 2002 och framåt i landet. Hon har farit i skytteltrafik till Miami och uppmanat USA att invadera hemlandet. Den andra kandidaten som underkänts är Corina Yoris, en 80-årig universitetsprofessor. Hon skulle uttryckligen vara en ”stand-in” för Machado och i praktiken lämna makten till denna. Detta är inte tillåtet enligt konstitutionen. Presidenten är ansvarig och kan inte överlämna ansvaret till någon annan.
Det ovanstående kan tyckas föga märkligt. Men bered er på en flod av propaganda mot valet i Venezuela i juli. Det finns 13 kandidater från olika partier och grupper. USA har redan underkänt valet och då vet vi vad som väntar från EU och Sverige. Nya sanktioner ska nu införas mot Venezuela eftersom Machado inte fått ställa upp och inte blivit president (vilket hon ändå inte hade blivit med tanke på de stridigheter som finns inom den splittrade oppositionen). Tro inte på medierapporteringen!
Registreringen av presidentkandidater i Venezuela inför valet den 28 juli avslutades med viktiga nyheter, intriger och ”förräderier” inom de olika oppositionspartierna.
Avslutandet av processen präglades av kontroversen kring två namn: Manuel Rosales, ledare för partiet Un Nuevo Tiempo (UNT) och nuvarande guvernör i delstaten Zulia och Corina Yoris, samt flera rapporter om ”problem med det automatiska nomineringssystemet” som skulle ha förhindrat uppladdningen av namn från organisationerna UNT och Plataforma Unitaria Democrática (PUD).
Den 22 mars visade oppositionen, som representeras av de faktorer som utgör PUD, att det saknas en strategi för att ersätta María Corina Machado som valets fanbärare, med tanke på att hon inte kan ta på sig en sådan roll eftersom hon är diskvalificerad från att inneha ett offentligt ämbete. [Efter att 2015 dömts för korruption i samband med förskingring av allmänna medel som Juan Guadó fått till sin disposition av främmande makter. I domen ingår att Machado inte får inneha offentliga ämbeten i 15 år]. I flera månader hade Machado hållit fast vid ett narrativ där hon hade kritiserat alla förslag om att hennes namn eventuellt skulle bytas ut.
Henrique Capriles, ledare för partiet Primero Justicia (PJ), hade vid flera tillfällen påpekat behovet av att diskutera metoder för att utse andra ”alternativ” till Machado, antingen bland personer som deltog i primärvalen eller de som inte deltog i dem, men hans krav avfärdades av Machado och hennes medlöpare.
Bristen på strategi resulterade i att Machado valde att utöva sin ”fingermakt” och utse sin ersättare, Corina Yoris, en 80-årig universitetsprofessor. Yoris namn kom till på grund av Machados förtroende, men det var också en politisk marknadsföringsstrategi. Enligt talespersoner för PUD-aktörer och María Corina Machado själv hindrades PUD och UNT från att göra sina nomineringar digitalt, men det finns inga konkreta bevis för detta. Båda partierna skulle registrera Corina Yoris, men detta skedde inte förrän nomineringsprocessen avslutades sent på kvällen måndagen den 25 mars. Nomineringen av Corina Yoris var redan kontroversiell, eftersom hon ansågs vara ett ”alter ego” till María Corina Machado. För detta är det nödvändigt att se över spelreglerna.
Nomineringsprocessen för presidentkandidater styrs av den organiska lagen om valprocesser (LOPRE) och dess allmänna bestämmelser. Enligt artikel 61 i LOPRE har valmyndigheten CNE befogenhet att besluta om ”godkännande eller förkastande av nomineringen”. I CNE:s utvärdering av nomineringarna ingår en granskning av kandidaternas regeringsförslag, utöver de villkor för valbarhet som anges i konstitutionen och vallagarna.
Artikel 120 i de allmänna bestämmelserna för LOPRE fastställer att ”bristande efterlevnad av något av de villkor för valbarhet som krävs enligt konstitutionen för Bolivarianska republiken Venezuela och lagarna ska betraktas som skäl för att inte vara valbar som kandidat till ett valt ämbete”.
När det gäller Corina Yoris gjordes hennes tillkännagivande som kandidat under överinseende av María Corina Machado. Det var ett förslag till kandidatur utan något eget regeringsprojekt. Hon representerade inte något eget parti och var inte heller en ledande person. Med andra ord var det ett kandidaturförslag ”genom delegation”, eller ”alter ego”.
Det är mycket troligt att CNE inte skulle ha godkänt Corina Yoris kandidatur i en granskningsprocess, eftersom det var ett offentligt, ökänt och kommunicerbart faktum att denna person inte hade ett minimum av självständighet för att tillträda posten och att det följaktligen skulle vara ett slags fars, falskt valanbud eller valfusk att låtsas tillträda den för att någon annan de facto skulle göra det (Machado). Yoris kandidatur föreslog att man skulle skapa förutsättningar för att bryta mot artikel 139 i konstitutionen, där det anges att utövandet av offentlig makt ”medför individuellt ansvar”.
I artikel 225 i konstitutionen anges att den verkställande makten ”utövas” av republikens president. Artikel 226 i konstitutionen anger att det är ”statschefen som leder regeringens verksamhet” och dessutom anger artikel 232 att presidenten är ansvarig för sina handlingar och de uppgifter som ingår i hans eller hennes ämbete.
Corina Yoris löfte att ställa upp som kandidat ”å Machados vägnar” och för att inleda en ”övergång” är olagligt, eftersom den öppet antydde avsikten att de facto överföra makten till en privatperson. Ett ämbetes funktioner kan inte överlåtas.
Den 26 mars förklarade María Corina Machado i en presspresentation att nomineringen av Manuel Rosales som kandidat var ett ”förräderi” mot PUD och ”mandatet” från primärvalen i oktober 2023. Under dessa uttalanden fick Machado frågan om hon skulle stödja Manuel Rosales, varpå hon betonade att hennes enda kandidat var Corina Yoris.
De öppna såren och splittringarna mellan oppositionsfaktorerna nådde en ny höjdpunkt, på sätt som säkert är irreparabla, på grund av kontroversen om registreringen av kandidater, som ägde rum under stängda möten mellan ledarna för de partier som ingår i oppositionsblocket PUD.
I debatter som ägde rum inom PUD mellan de politiska aktörerna var María Corina Machado omedgörlig och gav inte upp förslaget från sitt alter ego Corina Yoris.
Journalisten Carla Angola, en medlem av María Corina Machados kommunikationsteam, förklarade från sitt konto på X-plattformen att UNT:s utsända ”lurade de 9 partierna i den enhetliga plattformen”. Angola sade att varje gång ryktet om att Rosales skulle registrera sig nämndes, försäkrade UNT:s representanter dem: ”Hur kan ni tro att detta kan vara sant om vi är här med er? ”De lurade dem alla. Systemet var stängt för MUD, men inte för UNT”, betonade Angola.
Men det finns fler motsägelser bland oppositionens aktörer när det gäller frågan om ”systemet”. Enligt uppgift registrerade UNT Rosales tidigt på eftermiddagen måndagen den 25, samtidigt som de offentligt låtsades att de inte hade tillgång till systemet.
Nícmer Evans, en oppositionsmedlem, som också är chef för medieföretaget Punto de Corte, uppgav att ”enligt hans källor” drev UNT outtröttligt för Rosales kandidatur genom konsensus och försökte vinna stöd från en stor del av PUD, men de möttes av den absoluta omedgörligheten från Machado, som till och med lämnade ett möte och hävdade att hon inte skulle acceptera andra namn än det från Corina Yoris.
UNT gjorde enligt uppgift ”ett utspel om att de inte kunde registrera sig”, samtidigt som de fortsatte att ”insistera på en konsensuskandidatur med namnet Rosales”, skrev Evans.
UNT:s utsända hade gått till CNE och fått Rosales nominerad, men eftersom de visste att det inte skulle bli någon överenskommelse i PUD, som de också ingår i, skulle de dessutom ha fått någon annan nominerad (vars namn inte har avslöjats innan detta skrivs) för att ”säkra utrymmet” för ett senare byte och för att kunna använda PUD-kortet i valet.
Enligt Orlando Avendaño, som anklagas för att ha varit en del av följet av ”journalister” i Machados tjänst, ska förutom UNT även ledarna Henry Ramos Allup, Henrique Capriles, Juan Pablo Guanipa och partiet Fuerza Vecinal (FV) ha deltagit i detta system; de senare presenterade sig natten till måndag den 25 inför CNE för att ansluta sig till Rosales kandidatur.
På bara tre dagar kollapsade ett års politiskt arbete av PUD och andra aktörer utanför partiet, såsom María Corina Machado själv.
Men denna maximala kris var förutsägbar, först och främst på grund av Machados person, hennes orubblighet, hennes uttryckliga förbud mot att söka ersättare, hennes strategier baserade på maximala premisser, hennes ensidiga införande av en ”delegerad” kandidatur och hennes bestämda intresse av att kontrollera oppositionen. Trots Machados uppenbara och starka förkastande av Rosales, insisterade hon på att hon kommer att stanna ”på valvägen” och driva på registreringen av Corina Yoris, men det finns inga tydliga element om hur hon kommer att kunna göra det i dessa fall.
Machado vet att hon befinner sig i rampljuset. Hon vill inte förlora sin timing genom att öppet ta ställning för nedlagda röster, men den uppenbara brytningen inom oppositionen är djup och tvärgående. För Machado är ”alla” de nominerade ”Maduros” kandidater, medan Rosales förklarade att han hade ställt upp ”för att täcka ett utrymme och för att ge venezuelaner möjlighet att delta i valet”.
Totalt känner vi till namnen på 12 oppositionsledare som kommer att ställa upp i valet mot en enda kandidat som registrerats av de pro-chavistiska partierna: Nicolás Maduro.
Misíon Verdad 240326 (ZT) nedkortat
Traiciones y debacle en la postulación de candidaturas opositoras | Misión Verdad (misionverdad.com)
PSUV fördömde historier som syftar till att skapa kaos
Venezuelas socialistparti PSUV varnade världen för de senaste konspirationsplanerna som avslöjats i landet av sektorer kopplade till en ”fascistisk rörelse som heter Vente Venezuela”, där två personer tillfångatagits som hade för avsikt att mörda Nicolás Maduro.
Man påminde om att händelsen inträffade samma dag som tusentals venezuelaner följde med statschefen för att registrera sin kandidatur, och bekräftade att deras enda mål var att ”skada landets politiska stabilitet och förstöra freden”.
Landets största politiska parti sade att presentationen av kandidatnomineringarna, som skulle äga rum mellan den 21 och 25 mars, slutfördes i ”tid, form och fred”, med registreringen av 13 kandidater från 37 politiska partier.
Man påpekade att dessa grupper representerar alla politiska och ideologiska uttryck i nationen, vilket gör detta val, det 31:a på 25 år, till det mest ideologiskt mångsidiga i Venezuelas historia.
Prensa Latina 240329 / cv (nedkortat)
PSUV denunció relatos malintencionados que buscan generar caos
HÄV BLOCKADEN MOT KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72
María Corina Machado Names Substitute Presidential Candidate