Är detta en provokation för att skapa en militär förevändning för att attackera Venezuela med hjälp av Exxon-Mobile och Guayana, medlem i Lima-Gruppen? Historien har många exempel när USA har använt dessa provokationer, som den vid Tonkinbukten 1964 som startade Vietnamkriget där miljoner vietnameser dödades i USA:s folkmordskrig.
TEGUCIGALPA / 2019-01-09 / I morgon den 10 januari har 13 av de 14 länderna som utgör Lima-gruppen, i Venezuela döpt till ”Lima-Kartellen”, beslutat att inte erkänna president Nicolas Maduro som Venezuelas president för perioden 2019-2025. I stället stöder den i dag bortglömda Nationalförsamlingen som redan vid dess inledning 2015 vägrade underordna sig ett beslut av landets Högsta Domstol och därmed förklarades i ”uppror”. Nationalförsamlingen vägrade underordna sig beslutet och har sedan dess blivit en historisk relik i Venezuela.
Lima-Gruppen utfärdade den 4 januari en deklaration i 13 punkter varav vi ska analysera Nr. 9, den kanske allvarligaste som handlar om militära provokationer och som kan ses som en illustration över den förevändning som Lima-Gruppen och dess uppdragsgivare, USA, behöver för att tända gnistan för ett interventionskrig mot Venezuela:
9. ”[Lima-Gruppen] fördömer alla slags provokationer eller militära omgrupperingar som hotar freden och säkerheten i regionen. Den [Lima-Gruppen] uppmanar regimen Nicolás Maduro och de venezuelanska väpnade styrkorna att avstå från handlingar som kränker deras grannars suveräna rättigheter. I den meningen uttrycker den [Lima-Gruppen] sin djupa oro över det förhindrande av ett seismiskt forskningsfartyg som genomfördes den 22 december 2018 av den venezuelanska flottan inom den exklusiva ekonomiska zonen i den kooperativa republiken Guyana”.
Den 8 januari, det vill säga igår, publicerades samtalet mellan de två befälhavarna för Exxon-Mobils Bahamaregistrerade fartyg och den venezuelanska flottans. I detta samtal utbyter de bägge kaptenerna sina respektive koordinater vilket har publicerats efter den 22 december 2018. Trots det utfärdade Lima-Gruppen sin deklaration om att de venezuelanska sjöstridskrafterna hade provocerat världens största och vinstrikaste företag.
USA-kaptenen erkände att 1) det hade fått tillstånd av Guayanas regering att gå in området som Venezuela har överhöghet över medan Guayana administrerar området. 2) USA-kaptenen erkände att hans fartyg befann sig på venezuelanskt område och säger i samtalet med sin venezuelanska kollega att de ska dra sig tillbaka till guyanskt vatten. Solklarare kan händelsen inte ses.
USA-fartyget Ramford Tethys befann sig på Latitud 09 ° 17 koordinater ’4 ”N och longitud 058 ° 15’ 7” W. Medan det andra USA-fartyget Delta Monarch befann sig på Latitud 09 °, 15 ’0’ och longitud 058 ° 17 ’3 ”W, om nu någon mer än styrmän kan förstå ovanstående. Men bägge kaptenerna var överens om det exakta geografiska läget.
Och trots att händelsen ägde rum den 22 december och att Lima-Gruppens högerregeringar hade kännedom om koordinaterna pekar de ut Venezuela som en aggressiv militär provokatör på den 9:e punkten i sin deklaration som också är en av punkterna för att bryta de diplomatiska förbindelserna med det sydamerikanska landet.
Den venezuelanska oppositionen har inte sagt ett knyst, än mindre dess Nationalförsamling. I Sverige jublade folkpartisten och nyliberalen Erik Jennische med utropet på Facebookgruppen Latinamerikaintresserade: ”Äntligen latinamerikanska sanktioner mot banditerna vid makten i Venezuela”.
HISTORISK BAKGRUND
”Det omtvistade området i Atlanten framför Venezuelas och Guayanas kuster heter Esequibo. Det är en region på 160.000 kilometer som krävdes av Venezuela och över vilken Venezuela har suveränitet, men administreras av Guyana. År 1899 bedömdes zonen till det brittiska riket genom en skiljedom som Venezuela fördömde som bedräglig.
För påståendet av denna nation undertecknades Genèveavtalet (1966), som erkänner den venezuelanska suveräniteten över Essequibo och annullerade Parisavtalet. Guyanas regering har emellertid brutit mot avtalet mer än 15 gånger genom att bevilja koncessioner till utländska företag för exploatering.
Under ledning av Guyanas president David Granger, har denna situation förvärrats. Han förlorade nyligen en förtroendeförklaring i parlamentet på grund av det slöseri med oljeresurser som landets opposition anser att han skänkte till företaget Exxon Mobil”.
Källa Telesur: ¿Qué declaró el Grupo de Lima sobre la soberanía de Venezuela?
Varför vägrade oppositionen skriva under det gemensamma avtalet med regeringen som Rodrigo Zapatero hade utarbetat och som parterna var överens om?
Som reaktion utsåg den olagliga Nationalförsamlingen en ny Högsta Domstol och i veckan som gick beslutade den även att Nicolas Maduro inte erkänns som landets president trots presidentvalet den 20 maj där en del av oppositionen deltog i valet medan den del, som till stora företräds i Nationalförsamlingen valde att bojkotta valet.
Spaniens före detta regeringspresident Rodrigo Zapatero hade redan i början av februari 2018 medlat mellan regeringen och oppositionen i Dominikanska Republiken och ett avtal hade utarbetats som godkänts av bägge parter den 6 februari och som skulle undertecknas på kvällen i presidentpalatset med närvaro av landets president Danilo Medina. Men Oppositionens och Nationalförsamlingens ordförande Julio Borges fick ett telefonsamtal timmarna innan undertecknandet av avtalet av USA:s dåvarande utrikesminister Rex Tillerson från Bogota (Sic!) och efter det såg ingen skymten av Borges som dagen efter smög sig ut från den karibiska ön och lämnade reportrar och pressfotografer utan bilder från undertecknandet som skulle lösa krisen och genomföra presidentvalet den 22 april.
Zapatero exhorta a la oposición venezolana a firmar el acuerdo
Dick Emanuelsson 190109
