Sociala medier är big business i kriget mot Kuba. Sverige är framträdande.
De kallar sig ”oberoende” eller ”alternativa” medier. Men det räcker att följa pengarna som står bakom för att se vem de är beroende av och vilken linje de för; raka motsatsen mot ”alternativ”.
Ett nätverk av media rättfärdigar USA:s syn på demokrati och frihet i Kuba. Med sin strategi av att försöka tillskansa sig ön förgiftar de ständigt de sociala nätverken med förvrängd information om vad som händer.
Trots vad de kallar sig, så är det kännetecknande att alla dessa CiberCuba, ADN Cuba, Cubanos por el Mundo, Cubita Now, Cubanet, Periodismo de Barrio, El Toque, El Estornudo, YucaByte och allt vad de heter, finns och finansieras utomlands. Huvudsakligen i USA och dess linje och åsikter är de som är förhärskande.
Maykel Gonzalez, från den undergrävande siten Tremenda Nota sa offentligt efter en vistelse i Ohio, USA, att han var med i ett akademiskt program med lärare från Universitetet. ”Vi hade kontakt med myndighetspersoner ansvariga för presskontakter vid USA:s UD. Jag hade ett privat möte med Priscila Hernandez från UD”, uppgav Gonzalez.
Rapporten i juni 2004 från ”Kommissionen till hjälp för ett fritt Kuba” dokumenterar de huvudsakliga undergrävande åtgärderna mot Kuba, inklusive främjande av mediaprojekt. Sedan dess har alla USA-administrationer sedan George W.Bush anpassat sin mediepolitik utifrån det.
USA:s UD, USAID (U.S. Agency for International Development ) och NED (National Endowment for Democracy) finansierar detta mediemaskineri som tagit emot över 500 miljoner dollar av USA-medborgares skattepengar under de senaste 20 åren för att undergräva Kubas politiska system.
För att få denna finansiering har flera av dessa digitala publikationer registrerat sig i andra länder som NGO:er (Icke statliga organisationer). Det gäller till exempel El Toque, som via kollektivet Más är baserat i Polen. [Más är en av de organisationer som stöds från Sverige, se nedan]. Det gäller också El Estornudo, skapat i Kuba och senare registrerat som NGO i Mexiko. Från just denna NGO kom Carlos Manuel Alvarez, chef för Estornudo, till Kuba den 24 november för att ansluta sig till den medieshow som ”konstnärskollektivet” San Isidro genomförde. Jimenez Enoa, som var deltagare i samma NGO, säger att han inte vet hur mycket den totala finansieringen av El Estornudo är, eftersom allt görs utifrån. ”Medarbetarna som gör tidningen tar betalt för arbetet med en fast lön på 400 CUC [ca 400 US-dollar]. Tills jag lämnade så finansierades El Estornudo av NED och Open Society”. [Open Society är George Soros´ stiftelse som varit engagerad i flera så kallade ”färgrevolutioner”.]
Dessa media, som kallar sig ”alternativa” och ”oberoende” diskvalificerar sig själva när det avslöjas varifrån de får sin försörjning. Det även om de ibland försöker vilseleda om varifrån deras pengar kommer.
Forskaren Yazmin Vázquez på the Center for Hemispheric and U.S. Studies förklarar att finansiering, utbildning och teknisk support är de pelare på vilka dessa medier vilar på och utifrån vilka de kan främja de politiska rörelser som USA backar upp. De som leder och samarbetar i detta gör det via organisationer i USA, Europa och Latinamerika. Biträdande chefen på samma center, Olga Rosa Gonzalez, påpekar att då de verkar som privata organisationer tar de emot privat finansiering som kan komma från såväl enskilda som från internationella företag. Det gör det svårare att knyta dem till en särskild regering och utrikespolitiken i ett visst land.
The Institute of Peace and War Journalism, Factual, Distintas Latitudes, Swedish Human Rights Foundation, Editorial Hipermedia, Diario de Cuba, Cubanet, Sergio Arboleda University och många andra verkar som agenter för dessa pressprojekt.
José Jasán, från ett av dessa medier, El Toque, slår fast att ”det lämpligaste för företaget är att genom att utbilda en grupp kubaner får de möjlighet att betala dem direkt.” Elaine Diaz Rodriguez från Peridoismo de Barrio berättar att de har internationellt samarbete. ”Först finansierades det av de besparingar jag kunde ta med till Kuba från ett stipendium i Lima och senare kunde vi genomföra ett pilotprojekt med Swedish Foundation for Human Rights. Vi ingick en allians med norska ambassaden, det är därför vi är här.”
Från detta mönster sticker kuba-amerikanen Rios Wong ut. Han är chef för Kubaprogrammet på NED och fördelar de fonder som beviljats inom och utanför Kuba. Maykel Gonzalez, från subversiva Tremenda Nota, kommenterar att Wong ringde upp honom för att ”gå på promenad i Washington”. Gonzalez säger att Wong är närvarande och har varit i konstant dialog med de olika aktörerna, såväl inom journalistik som inom civilsamhället. ”Vi arbetar med ca 7 000 dollar i kvartalet, utifrån vilket vi planerar arbetet och betala de avgifter vi behöver betala”, säger Gonzalez.
Strategin är att välja ut framtida ledare, utbilda dem, belöna dem, finansiera dem, stimulera dem, göra dem synliga, sammanföra dem, ge dem auktoritet, leda dem och ge dem utrymmen och ståndpunkter.
”Vad de säger är: nej. Ingen talar om för mig vad jag måste skriva, ingen talar om för mig vad mina ledare ska ha för linje eller artiklarna jag skriver. De behöver inte tala om det för dig. Du vet redan vad du har att utgå ifrån. Du får finansiering för att du redan sagt dessa saker och du vet att ifall du inte säger dem och ifall du inte följer en regeringsfientlig linje så kommer du inte att få mer finansiering”, säger Javier Gomez Sanchez, specialist i audiovisuella media. Han fortsätter: I takt med att datoriseringen går framåt i Kuba och folk har större tillgång till Internet har detta krig och organisering eskalerat. Det för att det ökar möjligheterna att nå speciella delar av befolkningen och mediamanipulationen har ökat.
Dr Ernesto Estevez, medlem av Kubas Vetenskapsakademi, påminner om att detta fenomen pågått i många år med syftet att få till en återgång till kapitalism i Kuba. Offentliga källor från USA:s regering visar på ökningen av dessa fonder under senare år, när den kubanska staten genomför reformer av den ekonomiska och sociala modellen. Det bekräftas av USA:s UD:s Myndighet för Demokrati, Mänskliga Rättigheter och Arbetsrätt som erbjuder fonder relaterade till civila och politiska rättigheter i Kuba i samband med provokationer nyligen.
Kuba har tvingats införa ekonomiska åtstramningar under en komplex period i samband med Covid-19, vilket har utnyttjats av fiendemedier som sammanslutit sig för att förtala den kubanska regeringens hantering av situationen och underkänna det sociala systemet. ”Det har att göra med opinionsbildning som har två viktiga karaktäristika: För det första skapas de för att styra det missnöje som finns, relatera det till vissa frågor och rikta det mot regeringen, socialismen och det politiska systemet. För det andra: De försöker främja liberalism, som är kapitalismens ideologi”, säger psykologen Karima Oliva Bello.
Inom kommunikationsområdet finns så kallade influencers som är väldigt kritiska, skapade för att få empati och ideologisk anslutning bland tusentals följare på sociala nätverk.
Fiendens medieprojekt är verktyg för USA-regeringen i dess okonventionella krigsstrategi mot Kuba. Den som konsumerar nyheterna som dessa media publicerar kommer att tro att Kuba är ett land på kollapsens rand. Men detta är en nation som lever i en annan verklighet än vad dessa media målar upp.
På videon (spanska), som medföljer originalartikeln, ser man personerna i texten ovan intervjuas och säga det som står här (och mycket mer).
[Dessa medier är bara en del av cyberkrigföringen mot Kuba. Till detta kommer den speciella ”cyberinsatsstyrka”, alltså militära IT-experter, som arbetar med underminerande verksamhet mot Kuba. Till det ska läggas blockaden, som lägger stora hinder i vägen för Kubas IT-utveckling. Mängder med hemsidor, produkter, hård- och mjukvara omfattas av blockaden].[Av speciellt svenskt intresse i artikeln är det kontrakt som visas i videon mellan Swedish Human Rights Foundation, undertecknat av dess generalsekreterare Ulrika Strand 23 augusti 2018 i Stockholm, och Más Voces och Periodismo de Barrio, undertecknat av coordinador general Jose Jasan Nieves Cardenas i Havanna dagen innan, 22 augusti. Avtalet gäller finansiering från Sverige, via ett bankkonto i Warszawa, för projekt 2019 i Kuba. SHRF håller till på Klara Södra Kyrkogata 1 i Stockholm. En av alla dessa s.k. Människorättsorganisationer som alltså finansierar grupper i ett annat land som vill störta sitt lands regering. Är det rätt sätt att använda våra skattepengar?]
Walkiria Juanes Sánchez ,Walter Lippmann, CubaNews 201228
Media dependent on cyber-business against Cuba
Cibernegocio contra Cuba y los medios dependientes que le hacen el juego | Cubadebate
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en 20:a eller valfri summa till
123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)