La Matraca avlivar myter – del 1

La Matraca/Harskramlan avlivar myter – del 1: Nationalisering m.m.

Vi har nog alla stött på den. I det virrvarr av motiveringar som oftast förs fram i debatter om blockadens uppkomst finns alltid den berömda berättelsen om den ”olagliga expropriationen” av USA-medborgare som vid segern 1959 hade egendomar på ön. Bakom denna berättelse har flera myter uppstått, i linje med USAs politik att störta den gryende revolutionen för att försöka legitimera det ensidiga införandet av ekonomiska krigsåtgärder mot Kuba.

Det är vanligt att Blockadförnekare använder termen ”expropriation” som om det vore något som strider mot internationell rätt, när det i själva verket är tvärtom. Än vanligare och absurdare är det att se hur de försvarar det storgodssystem som berövade ön dess rikedomar och förstärkte Kubas totala ekonomiska beroende av USA. Det är paradoxalt att höra dem tala om frihet samtidigt som de försvarar nykolonialismen.

Det finns två faktorer som hjälper oss att förstå hela den nationaliserings- och expropriationsprocess som ägde rum på Kuba under revolutionens första år. För att förklara dem publicerar vi det i delar. Vi lovar att fatta oss kort, men med mycket substans.

Den första faktor som måste beaktas är staternas suveräna rätt att nationalisera, expropriera eller rekvirera utländsk egendom av skäl eller motiv som rör allmänintresse, säkerhet eller nationellt intresse. Denna rätt är inskriven i FN-stadgan och finns med i flera resolutioner.

I Resolution 1803*) förklaras att folk och nationer har rätt till permanent suveränitet över sina naturrikedomar och naturtillgångar, som måste utövas i den nationella utvecklingens intresse och för folkets välfärd i respektive stat. Vidare erkänns att ”prospektering, utveckling och disposition av sådana resurser, liksom import av utländskt kapital som krävs för detta ändamål, bör ske i enlighet med de regler och villkor som folken och nationerna fritt anser vara nödvändiga eller önskvärda när det gäller att tillåta, begränsa eller förbjuda sådan verksamhet”.

Likaså står det i fjärde paragrafen: ”Nationalisering, expropriation eller rekvirering ska grundas på skäl av allmän nytta, säkerhet eller nationellt intresse som erkänns ha företräde framför rent individuella eller privata intressen, både inhemska och utländska. I sådana fall ska ägaren få lämplig ersättning i enlighet med de regler som gäller i den stat som vidtar sådana åtgärder i utövandet av sin suveränitet och i enlighet med internationell rätt. I de fall där frågan om ersättning ger upphov till en tvist skall den nationella jurisdiktionen i den stat som vidtar sådana åtgärder uttömmas.”

I Artikel 1 i de Internationella konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter och om ekonomiska och sociala rättigheter anges dessutom att ”Alla folk har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Alla folk får för sina egna syften fritt förfoga över sina naturrikedomar och naturtillgångar, men det får inte ske till men för förpliktelser som härrör från det internationella ekonomiska samarbetet, som vilar på principen om det gemensamma intresset och den internationella rätten. Ett folk får inte i något fall berövas sina möjligheter till försörjning.” **)

Det är inte svårt att förstå att Kubas nationalisering av utländsk egendom uppfyllde de grundläggande kraven i FNs föreskrifter. I enlighet med internationell rätt har Kuba rätt att förfoga över sina naturrikedomar och naturtillgångar av hänsyn till allmänintresset, säkerheten eller det nationella intresset.

Den andra faktorn handlar om den nationella rätten att genomföra nationaliseringar, som vi kommer att ta upp i nästa publikation. Vi kan redan föreställa oss att Blockadförnekarna vässar sina klor för att gå till motattack med myten om ”bristande efterlevnad av ersättningen till de US-amerikanska f.d. ägarna”. Från vårt blygsamma utrymme rekommenderar vi att du inte har för bråttom; den historien faller också sönder.

Under tiden kan du lämna dina kommentarer här [dvs. på Facebook] eller ställa frågor om du föredrar det. På vår sida står vi som ”Social Service”, och vad har vi att sätta emot Zuckerbergs politik? Vi tackar!

Fortsättning följer.

La Matraca/Harskramlan 220830
(Övers: CV)

https://www.facebook.com/MatracaRevolucionaria/

 

*) Resolution 1803 (engelska)

**) Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter