NGO:ernas och mediernas krig mot Kubas hälsovård
För att kväva Kubas ekonomi och samtidigt rättfärdiga blockaden förlitar sig USA:s utrikesdepartement på tjänster från mäktiga medier och icke-statliga organisationer, NGO.
Dessa finns inte bara i USA, utan också i Europa, och här tar vi upp Vocento-gruppen och Prisoners Defenders, båda med säte i Madrid.
I sitt krig mot varje inflöde av utländsk valuta till Kuba har Washington i åratal förföljt de medicinska avtal som Havanna har ingått med olika regeringar runt om i världen och som i vissa fall genererar inkomster som används för att stödja öns kostnadsfria offentliga hälsovårdssystem. [Fattiga länder som Haiti med flera betalar ingenting för Kubas hälsovårdsbistånd. Rikare länder, som Brasilien, Förenade Arabemiraten med flera, betalar för tjänsterna.]
Även om USA:s makabra politik fortfarande gäller var det Donald Trumps administration som tog den till sitt yttersta uttryck. Den viktigaste milstolpen var att bryta hälsoavtalet mellan Brasilien och Kuba, ett beslut som fattades av hans politiska satellit Jair Bolsonaro. Från 2013 till 2018 utgjorde detta avtal, förutom att det gynnade 113 miljoner patienter i Brasilien, en viktig inkomstkälla för öns offentliga hälso- och sjukvårdssystem.
Dessa inkomster försvann med ett pennstreck, vilket tillsammans med vad som följde – brytandet av liknande hälsoavtal med Bolivia och Ecuador, en lavin av tvåhundra nya sanktioner samt pandemin – ledde till en påtaglig försämring av Kubas hälso- och sjukvårdssystem, fram till dagens kritiska ögonblick. I dag orsakar till exempel bristen på mediciner och kirurgisk utrustning långa väntelistor för operationer i hela landet.
Bolsonaro rättfärdigade att han bröt hälsoavtalet med Kuba genom rapporter från organisationer som Prisoners Defenders och rapporter i brasiliansk och internationell press, som upprepade Washingtons manus och anklagade Havanna för att ”förslava” sina biståndsarbetare och göra en ”affär” av att stjäla deras löner.
För fyra år sedan avslöjade en rapport i Cubainformación Prisoners Defenders lögner och fördömde deras medverkan i Vita husets krig mot Kubas folkhälsa). Chefen för Prisoners Defenders reagerade med att lämna in en brottsanmälan mot rapportförfattaren och krävde sex års fängelse och ett enormt skadestånd. I dag upprepar Cubainformacion samma anklagelse: Prisoners Defenders bedriver lobbyverksamhet för den US-amerikanska regeringen i syfte att eliminera de inkomster som Kubas hälsovårdssystem behöver. Detta orsakar otaliga direkta offer. Och inte bara på ön. Även i de länder som tar emot kubanskt medicinskt samarbete, när det försvinner. I Brasiliens fall blev nästan 60 miljoner människor, som lever i extrem fattigdom, t.ex. i favelor i städerna eller i särskilda distrikt för ursprungsbefolkningar i Amazonas, över en natt utan den enda kostnadsfria sjukvård de haft tillgång till: kubansk sjukvård.
Vi kommer inte att få läsa något av detta i den press som fungerar som propagandaapparat för den US-amerikanska regeringen. För några månader sedan publicerade till exempel de 17 lokaltidningarna i den spanska Vocento-gruppen en omfattande rapport med titeln ”Det nya kubanska slaveriet bosätter sig i Spanien” som, utan någon som helst kontroll av fakta eller verklighet, spred Prisoners Defenders lögner för att rättfärdiga sina attacker mot det kubanska samarbetet i världen. Den viktigaste: att det bygger på ”arbetsslaveri” för biståndsarbetare, eftersom de får ”mindre än hälften av de pengar” som betalas av mottagarländerna, ”medan resten går in i regimens kassakista”.
Översatt: Kuba, ett fattigt land vars ekonomi är blockerad, får inkomster från vissa internationella avtal, främst inom hälsosektorn. Med dessa pengar förbättrar man de ekonomiska villkoren för biståndsarbetarna genom att mångdubbla de löner de får på Kuba, men man lägger också större delen av inkomsterna på att underhålla öns sjukhus, köpa mediciner och teknik och till och med betala lönerna för resten av den icke utlandsstationerade sjukvårdspersonalen. Det som i vilket annat land som helst skulle beskrivas som ”offentliga budgetpengar” blir på Kuba ”regimens kassakista”.
Men trots att det inte finns ett enda papper, inte ett enda konto, inte ens ett enda vittnesmål, som bevisar att en enda kubansk tjänsteman tog en enda dollar från denna operation, lyckas Vocento-gruppen övertyga tusentals läsare om en obevisbar villfarelse, fabricerad av USA:s regering, och placerad, för att göra saken värre, i avdelningen ”Mänskliga rättigheter” i 17 stora tidningar.
Förresten, tillbaka till stämningsansökan som syftade till att fängsla en journalist från Cubainformación. I domstolsbeslutet frikändes han. Domen påpekade också att påståendet att kubanska ”medicinska uppdrag” är ”slaveri” är en form av ”samvetslös anklagelse”. Ett hårt slag, utan tvekan, för den lögnaktiga retoriken från Prisoners Defenders, som du inte kommer att läsa ett ord om i Vocento-gruppens tidningar.
Cubainformacion 240927, med källhänvisningar i originalet (ZT)
Grupo Vocento, Prisoners Defenders y la guerra contra la salud pública de Cuba
