Namibias president om Kuba och Fidel
Namibias president Dra. Netumbo Nandi-Ndaitwah. Foto: Cubadebate-Minrex
Vi samlas idag för att högtidlighålla hundraårsdagen av födelsen av en av 1900-talets mest betydelsefulla personligheter: överbefälhavaren Fidel Alejandro Castro Ruz.
Vi hedrar arvet efter en man vars liv blev oskiljaktigt förknippat med de förtryckta folkens kamp över hela världen; en revolutionär vars vision sträckte sig bortom Kubas kuster för att omfatta Afrikas strävanden; en statsman vars orubbliga engagemang för rättvisa bidrog till att förändra vår egen historia.
Kubas insatser för Afrikas frihet är ojämförliga
Även om det har gått hundra år sedan hans födelse fortsätter de ideal som Fidel Castro levde för att kämpa för att genljuda över kontinenter och generationer. De påminner oss om att verkligt ledarskap inte mäts i makt eller privilegier, utan i de liv det förvandlar, den värdighet det försvarar och det hopp det ingjuter.
Sydafrikas tidigare utrikesminister och ordförande i Afrikanska Staternas Kommission: ”Fidel föddes i Kuba men tillhör inte Kuba. Han tillhör Afrika, till världen, till alla oss här.”
För Namibia är dagen i dag inte bara ett minneshögtidligt tillfälle; det är ett djupt personligt datum. Historien om vår befrielse är sammanflätad med det kubanska folkets solidaritet och internationalistiska engagemang under ledning av kamrat Fidel Castro. För vårt folk var Kuba inte en avlägsen röst av solidaritet, utan en trogen kamrat i vår kamp för frihet, självständighet och mänsklig värdighet.
Det är omöjligt att berätta historien om Namibias befrielse utan att erkänna Kubas enorma bidrag och det orubbliga ledarskapet hos överbefälhavaren Fidel Castro Ruz, som ledde de kubanska internationalisterna i försvaret av så många förtryckta folk i världen.
Det är därför med djup tacksamhet som vi minns president Fidel Castro, inte bara som ledare för den kubanska revolutionen, utan också som Afrikas vän och engagerad allierad till befrielserörelserna på vår kontinent. Hans arv lever vidare i de orubbliga banden mellan Kuba och Namibia, som smiddes i kampens skyttegravar och upprätthålls av ett gemensamt engagemang för suveränitet, solidaritet, internationalism och rättvisa.
På så sätt sådde kamrat Fidel Castro frön av generositet, solidaritet och internationalism som sedan dess har grott, slagit djupa rötter och vuxit till ett lövrikt träd, vars frukter fortsätter att ge näring och gynna mänskligheten över generationer och kontinenter. De band som förenar Namibia och Kuba smiddes inte av bekvämlighet eller politisk opportunism. De smiddes i kampens eld, stärktes genom uppoffringar och helgades med blodet från modiga kubanska män och kvinnor som trodde att inget folk borde förbli under kolonialismens, rasismens och apartheids ok. Kuba delade osjälviskt det lilla man hade med många behövande länder.
Ett afrikanskt ordspråk påminner oss: ”Den flod som glömmer sin källa torkar snart ut”. Namibia har inte glömt den solidariska hand som sträcktes ut till oss vid ett avgörande ögonblick i vår historia. Vi har inte glömt, och kommer aldrig att glömma, Kubas söner och döttrar som visade solidaritet med folken i södra Afrika – och med Namibia i synnerhet – och inte heller det orubbliga ledarskapet hos Fidel Castro, som insåg att kampen för frihet i Afrika var oskiljaktig från kampen för mänsklig värdighet överallt.
Vår relation är därför en relation som har sitt ursprung i en gemensam kamp, gemensamma uppoffringar och en gemensam mänsklighet. Det är en vänskap som smiddes i elden av en historisk revolution; en vänskap som historien själv har satt på prov och som har visat sig vara oförstörbar.
Tusentals kubanska soldater färdades tusentals kilometer från sitt hemland, inte i jakt på territorium, rikedom eller politiskt herravälde, utan för att försvara friheten och värdigheten hos folk som de aldrig hade träffat. De kom för att de trodde att kampen mot kolonialismen, rasismen och apartheid var en gemensam kamp för mänskligheten.
För Namibia är det avgörande slaget vid Cuito Cuanavale fortfarande ett av de avgörande ögonblicken i vår befrielsekamp. Det var det största slaget som utkämpats på afrikansk mark sedan andra världskriget. Det var just det slaget som utgjorde en vändpunkt som i grunden förändrade den politiska utvecklingen i södra Afrika. Den visade att det var möjligt att stå emot och besegra apartheidregimens militära maskineri, och bidrog till att skapa de förutsättningar som påskyndade Namibias väg mot självständighet och påskyndade slutet på apartheidregimen.
Därför firar Namibia hundraårsdagen av president Fidel Castros födelse inte bara till hans minne, utan också med tacksamhet, solidaritet och ett förnyat engagemang för de värderingar som förenade våra två folk.
Vår tredje president, dr Hage Geingob, påminde oss om att Kuba ”inte hjälpte Namibia i jakten på mineralresurser eller andra rikedomskällor. Kuba hyste inga imperialistiska ambitioner. Det agerade utifrån principerna om rättvisa, jämlikhet och respekt för friheten för alla folk i världen”. Dessa ord sammanfattar kärnan i Kubas bidrag på ett mer kraftfullt sätt än någon historisk analys.
Därför vandrar varje namibiskt barn som föds i frihet på en frihet som erövrats inte bara tack vare våra egna hjältars och hjältinnors uppoffringar, utan också tack vare uppoffringarna från Kubas söner och döttrar. Namibia kommer för alltid att hedra det kubanska folket – våra bröder och systrar – vars solidaritet med Namibia inte bara kom till uttryck i ord, utan också i mod, uppoffring och handling.
Vi kommer aldrig att glömma Kubas söner och döttrar som stod vid Afrikas sida när vår kontinent stod inför kolonialismens, rasismens och apartheidens brutala krafter.
Vi kommer aldrig att glömma kamrat Fidel Castro Ruz, vars moraliska mod, internationalistiska övertygelse och orubbliga solidaritet inspirerade en nation att stödja Afrika under ett av de mörkaste kapitlen i vår historia.
Hans arv lever vidare inte bara i historieböckerna, utan också i vårt folks frihet, i den varaktiga vänskapen mellan Namibia och Kuba och i de generationer som fortfarande drar nytta av de frön av solidaritet som han sådde.
Därför mättes Fidel Castros storhet aldrig enbart i militära segrar eller politiska framgångar. Hans bestående arv ligger i hans djupa engagemang för mänskligheten. Han ansåg att varje människa, oavsett ras, nationalitet eller ekonomisk ställning, förtjänade värdighet, utbildning, hälso- och sjukvård och möjligheter.
Efter Namibias självständighet fortsätter relationen, solidariteten och samarbetet mellan folken i Namibia och Kuba att stärkas. Kubanska yrkesutövare och experter – däribland läkare och vårdpersonal – fortsätter att bidra inom olika sektorer av vår nationella utveckling, såsom ingenjörsvetenskap, stadsplanering och idrott, bland annat. Detta stöd är ett tydligt bevis på vänskapsbandet och solidariteten mellan våra två folk.
När vi hedrar arvet efter denna enastående ledare måste vi också ärligt reflektera över de ihållande utmaningar som Republiken Kuba står inför idag. I mer än sex decennier har Kuba utsatts för en ensidig ekonomisk, handelsmässig och finansiell blockad som införts av Amerikas förenta stater, och som har intensifierats under de senaste dagarna. Bakom varje statistik döljer sig den verklighet som vanliga människor lever i: en mor som letar efter livsviktiga läkemedel, en familj som kämpar för att försörja sina barn, en ung person på jakt efter möjligheter och samhällen som outtröttligt arbetar för att bevara sin värdighet trots oerhörda motgångar.
Den största kostnaden för denna blockad har aldrig enbart mätts i ekonomiska förluster. Den har mätts i uppskjutna drömmar, begränsade möjligheter och den tysta uthålligheten hos ett folk som har vägrat att ge upp hoppet. Trots dessa utmaningar har det kubanska folket dock fortsatt att visa en extraordinär värdighet, beslutsamhet och uthållighet.
Namibia har konsekvent hävdat att sådana ensidiga tvångsåtgärder, och alla former av ekonomiskt tvång, är oförenliga med de syften och principer på vilka Förenta nationerna grundades. Åtgärder som syftar till att isolera eller ekonomiskt kväva suveräna nationer undergräver dessa principer och orsakar störst lidande för vanliga medborgare. Därför upprepar vi vår bestämda uppmaning till ett fullständigt och villkorslöst upphävande av den ekonomiska blockaden mot Kuba. Ingen nation bör straffas för att den utövar sin suveräna rätt att bestämma sin egen politiska, ekonomiska och sociala inriktning.
När vi nu firar hundraårsdagen av president Fidel Castro Ruz födelse, må detta tillfälle förnya vårt gemensamma engagemang för de principer som präglade hans liv. Låt oss bekräfta vårt engagemang för solidaritet, rättvisa, jämlikhet och ett orubbligt försvar av människovärdet. Låt oss också lära kommande generationer att frihet aldrig ärvs utan ansträngning; den erövras genom uppoffring, skyddas med mod och bevaras genom enighet och kollektivt ansvar.
Till Kubas folk, våra bröder och systrar, uttrycker vi än en gång det namibiska folkets bestående tacksamhet. Namibia minns. Namibia hedrar. Namibia står vid er sida i vänskap, solidaritet och i vår gemensamma strävan efter en mer rättvis, fredlig och jämlik värld.
Må det oförgängliga arvet efter överbefälhavaren Fidel Castro Ruz fortsätta att lysa upp vägen mot rättvisa, fred och mänsklig värdighet för kommande generationer.
Länge leve Kuba!
Länge leve Namibia!
Länge leve den internationella solidariteten!
Länge leve Fidel Castro Ruz!
Hjältar dör aldrig!
Cubainformacion 260816 (ZT)
NEJ TILL ATTACK PÅ KUBA!
BRYT BLOCKADEN!
KUBA BEHÖVER OSS – VI BEHÖVER KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Kuba utsätts nu för en belägring och hot utan motstycke
Allt stöd till det kämpande Kuba!
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”. Alla pengar skickas oavkortat.
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72