Trump förbereder invasion av Kuba
Cuba is “in a lot of trouble,” Marco Rubio.
Uppfattningarna går isär om hur det militära hotet mot Kuba påverkas av republikanernas nederlag i valet förra söndagen. Vissa tror att demokraterna kan lägga band på Trump/Rubio, medan andra tror att Trump nu släpper alla hämningar när det gäller utrikespolitiken. Där har presidenten stor makt. Att Pentagon dragit upp planerna är känt. De väntar bara på en signal från sin ÖB, fascisten i Vita Huset.
Den 21 maj stod Marco Rubio på landningsbanan vid Miami Homestead Airport och sade till reportrarna att Kuba ”har varit en av de främsta stödjarna av terrorism i hela regionen”. Utrikesministern hävdade att Kuba utgör ett hot mot USA:s nationella säkerhet, även om han inte lade fram några bevis till stöd för detta påstående.
Rubio gjorde sina uttalanden samma dag som justitiedepartementet offentliggjorde en mordanklagelse mot Kubas före detta president Raúl Castro och USA:s södra kommando skickade hangarfartygsgruppen USS Nimitz till Karibien. Åtalet gäller Kubas nedskjutning av ett flygplan tillhörande organisationen Brothers to the Rescue (Hermanos al Rescate) år 1996. Brothers to the Rescue leds av José Basulto och en grupp kubanska exilmedlemmar. Basulto medgav i sitt vittnesmål att han är en anti-Castro CIA-agent.
Akut hot
CBS News rapporterade den 25 september att den amerikanska arméns reserv undersöker om den kan förse Southern Command med polisstyrkor, sjukvårdspersonal och andra stödenheter inom de närmaste fyra månaderna, enligt ett internt meddelande från armén. Även om meddelandet inte nämner Kuba är begäran avsedd för fortsatt militär planering riktad mot Kuba, enligt flera amerikanska tjänstemän som talade med CBS News på villkor av anonymitet eftersom de inte hade tillstånd att uttala sig offentligt.
Innan armémeddelandet skickades genomförde USA rekognosceringsoperationer på havsbotten och i farvattnen kring den kubanska ön. ”Separat sattes delar av den amerikanska flygstyrkan i förhöjd beredskap och fick i uppdrag att förbereda personal för en eventuell insats. Dessa planer förverkligades dock inte”, enligt CBS.
Kuba är ”i stora svårigheter”, sade Rubio i maj. Han varnade för att USA är redo att invadera Kuba om och när Trump ger order om det. Den amerikanska flottans uppbyggnad vid den tiden var den största utplaceringen utanför Västasien.
Dessa strategiskt placerade resurser banar väg för militära åtgärder, allt från en tillfångatagning av ledningen i Havanna – ungefär som gripandet av den tidigare venezuelanske presidenten Nicolás Maduro – till en serie precisionsanfall. Och de öppnar för möjligheten att USA kastar sig in i den tredje internationella konflikten under Trump-administrationen.
Militär analytiker om USA:s uppladdning nära Kuba: ”Om man inte vill tro det beror det på att man inte vill se det.”
Det uppskattas att USA skulle behöva mer än 100 000 soldater för att genomföra en invasion av Kuba, och stöd från flyg- och sjöstridskrafterna skulle vara avgörande för operationens framgång. Kubas revolutionära väpnade styrkor har omkring 50 000 aktiva soldater och 39 000 reservister. Det skulle inte vara svårt för den amerikanska militären att hantera Kubas militär. Stadsstrider och uppror på landsbygden skulle dock innebära betydande utmaningar.
Efter Trumps krigiska uttalanden tidigare i år publicerade Kubas civilförsvar en flersidig handbok med titeln ”Familjens guide för skydd mot militär aggression”. Handboken bygger på Kubas försvarsdoktrin, kallad ”Hela folkets krig”, som antogs efter Sovjetunionens fall, och syftar till att motstå en utländsk invasion genom att mobilisera hela civilbefolkningen med hjälp av gerillakrigföring, lokala miliser och civilförsvarsnätverk.
Doktrinen härrör från en integration av Kubas befrielsekrig under 1800-talet och de ideologiska insikter som vunnits genom erfarenheterna under kalla kriget. Detta koncept utgjorde den officiella statspolitiken under början av 1980-talet. Det utformades som en reaktion på Reagan-administrationens fientliga hållning och insikten om att Sovjetunionen varken skulle kunna eller vilja garantera Kubas säkerhet i en konfrontation med USA.
”De centrala principerna i denna doktrin utgår från att en tekniskt överlägsen motståndare visserligen kan uppnå initial dominans i luften och till sjöss, men inte framgångsrikt kan ockupera eller pacificera en befolkning som är allmänt beväpnad och organiserad för evigt motstånd”, förklarar Ronins Grip Analytics.
Gerillakrigföring skulle kräva en långvarig amerikansk militär närvaro, vilket därmed skulle öka de ekonomiska och logistiska kostnaderna för insatsen. Trumps angrepp på Iran har till exempel hittills kostat cirka 44 miljarder dollar, eller 1 099 dollar per sekund. Presidenten har vid flera tillfällen gett uttryck för att han inte bryr sig om vad hans krig kostar vanliga amerikaner, eller vad det kommer att kosta framtida generationer som förväntas betala av skulden.
Konflikten har skapat betydande ekonomiska påfrestningar för amerikanska hushåll, och kostnaden uppskattas till över 1 200 dollar per hushåll på grund av högre bränslepriser, inflation och militärutgifter. Oberoende analyser tyder på att den totala kostnaden kan överstiga 2 biljoner dollar när man räknar in militärutgifter, bränslekostnader och ekonomiska konsekvenser.
Som svar på kritiken sa Trump att amerikaner som oroar sig för kostnaden för hans krig är dårar. En opinionsundersökning genomförd av YouGov i maj visade att 64 procent av amerikanerna motsätter sig att USA går i krig mot Kuba, medan 15 procent stöder det och 21 procent är osäkra.
Trump och hans kubansk-amerikanske utrikesminister är antingen omedvetna om eller håller inte med om att en invasion av Kuba skulle sluta illa för både amerikaner och kubaner, eftersom tidigare interventioner ofta har lett till negativa konsekvenser och instabilitet. Kostnaderna för en markinvasion anses vara enorma, vilket gör den till det minst attraktiva alternativet för att uppnå politiska mål på Kuba.
Om Washington i slutändan beslutar sig för att använda våld, varnar experter, skulle varje operation som syftar till att störta den kubanska regeringen ställas inför oöverstigliga militära, politiska och humanitära risker, långt värre än vad administrationens retorik antyder. ”Ett krig mot Kuba skulle kunna utlösa en migrationskris bara 90 miles från Florida, skapa möjligheter för andra väpnade grupper att utnyttja instabiliteten och leda till en långvarig amerikansk militär ockupation.”
Som svar på en fråga från journalisten Marc Caputo sade Trump att det är möjligt att USA kan komma att försöka kidnappa den över 90-årige Raúl Castro. Det återstår dock att se om Trump och Rubio kan hitta en kubansk motsvarighet till Venezuelas Delcy Rodríguez, Maduros vicepresident, som samarbetade med Trump och hans krigsdepartement för att få Nicolás Maduro arresterad på tvivelaktiga anklagelser om ”narkoterrorism”.
Kina: ”Om Venezuela verkligen vore en knarkstat skulle USA vara dess allierade, inte dess fiende.
Kidnappningen av Maduro stred mot internationell rätt genom att militär makt användes mot en annan stat utan godkännande från FN:s säkerhetsråd eller en berättigad hänvisning till självförsvar, enligt flera experter på internationell rätt och FN-stadgans artikel 2.4.
Kurt Nimmo, Michel Choussudovsky, Trump Prepares for an Invasion of Cuba 260928 (ZT)
Kurt Nimmo är journalist, författare och geopolitisk analytiker i New Mexico, USA. Han är forskningsassistent vid Centre for Research on Globalization (CRG).
KUBA BEHÖVER OSS –
VI BEHÖVER KUBA!
BRYT BLOCKADEN!
Kuba utsätts för en belägring utan motstycke. Allt stöd till det kämpande Kuba!
Bidra till kampanjen ”1 miljon kronor till Kuba!” Alla pengar skickas oavkortat.
PG 23 57 15 – 0, Swish 123 182 37 72
Bli en del av solidaritetsrörelsen! Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0