Kuba håller ställningen som en av världens ledande boxningsnationer. Kubanerna dominerade när kvalet till Panamerikanska mästerskapen avgjordes i Nicaraguas huvudstad Managua andra veckan i april.
Kuba skickade tio man, världsmästare, olympiska mästare och mästare i nations-lagtävlingen World Series Boxning (WSB) till kvalet. Sammanlagt deltog boxare från 32 nationer och åtta kubaner (se här nedan) kvalade in till mästerskapen som avgörs i den peruanska huvudstaden Lima senare i sommar.
Den kubanska boxningens styrka har ifrågasatts när främst före detta sovjetrepubliker som Kazakstan, Uzbekistan och Azerbadzjan klivit fram med framgångsrika boxare. I OS i Beijing 2008 blev det ”bara” fyra silver och fyra brons för kubanerna, och i OS i London 2012 ”bara” två guld och två brons.
Men i spelen i Rio de Janeiro 2016 erövrade kubanerna tre guld och tre brons och visade att den kubanska boxningen har kommit tillbaka. Dessutom tog Kubafostrade och lagligt utvandrade Lorenzo Sotomayor, brorson till den legendariske kubanske världsrekordhållaren i höjdhopp, ett silver.
Boxningens popularitet på Kuba har gamla, över 100-åriga, traditioner. De bästa boxarna lockades över till proffskarriärer i USA. “Kid Gavilán” González (1926-2003) och “Kid Chocolate” Sardiñas (1910-1988) har gått till historien, liksom världsmästaren Benny ”The Kid” Paret som dog i ringen i en TV-sänd titelfight mot Emile Griffith i New York i mars 1962, i en av de mest uppmärksammade och brutala pro-boxningsmatcherna någonsin. Paret blev bara 25 år gammal. Och under 20 år, från 1941 till 1960, var Niño Valdés (1924-2001) ett världsnamn i den professionella tungvikten. Trots en hög ranking fick Valdés aldrig någon titelfight – tungviktsvärldsmästaren Joe Louis vågade inte möta honom, liksom inte heller Louis efterföljare Ezzard Charles, Jersey Joe Walcott, Rocky Marciano, Floyd Patterson och Ingemar Johansson.
Efter revolutionen stoppades den korrumperade och maffiastyrda proffsboxningen på Kuba, och en framgångsrik amatörsport började byggas med hjälp av tränare från DDR och Sovjetunionen. Det var den sovjetiske tränaren Andrej Tjervonenko som på kubanskt uppdrag skapade det berömda boxningsinstitutet Escuela de Boxeo i ett gammalt gym i Havanna. Där fanns blivande kubanske mästertränaren Alcides Sagarra Carón, som med boxare som Teófilo Stevenson och Félix Savón erövrade de internationella ringarna. Tillsammans vann Stevenson och Savón sex olympiska guld och nio VM-titlar.
Stevensons inställning har också i hög grad präglat den kubanska boxningen. 1980 fick den då 28-årige och ännu bara dubble OS-guldmedaljören ett erbjudande om fem miljoner dollar för ett proffskontrakt och en match mot Muhammad Ali. Stevenson tackade nej med ett uttalande som gått till historien: ”vad är fem miljoner dollar mot kärleken från åtta miljoner kubaner”.
Stevenson åkte istället till OS i Moskva och vann sitt tredje olympiska guld.
Idag har Kuba drygt elva miljoner invånare och cirka 20 000 registrerade boxare. Jämför med Sverige med en något mindre folkmängd och 850 registrerade boxare.
Följande boxare representerar Kuba i Panamerikanska spelen: Yosbani Veitía (52 kilo), Lázaro Álvarez (60), Andy Cruz (64), Roniel Iglesias (69), Arlen López (75), Julio LaCruz (81), Erislandy Savón (91) och Dainier Pero (+91 kg). Turneringen avgörs i Lima, Peru, mellan den 26 juli (!) och den 11 augusti.
Janne Bengtsson 190423
