Brasilien – Folket besegrade algoritmerna
”De har just tillämpat Joe Bidens handbok i Brasilien”, sade Trump om Lulas seger, med hänvisning till att han fortfarande hävdar att han vann valet 2020. Trump har inte kommit över traumat från 2020–21, då inte ens att hetsa upp en folkmassa mot kongressen lyckades förhindra segern för hans demokratiske rival.
Det är »syndromet med förnekande av valresultatet«. Firandet av det röda och siffran 13 för Lulas Arbetarparti, inte bara i brasilianska städer; i hela Latinamerika, och bortom det, kan ha fått honom att tänka på hur nära den 3 november är, då det är mellanårsval i USA. I oktober går omröstningarna inte hans väg: varken i Brasilien, trots den digitala, kommersiella, finansiella och politiska inblandningen, eller i FN, där generalförsamlingen med stor majoritet antog den kubanska resolutionen mot blockaden för 34:e gången, trots att Vita huset satte in sitt välsmorda press- och utpressningsmaskineri på full kraft för att vända utgången.
Dagen efter valet flydde Bolsonaro till Miami, via Argentina och Ecuador. I Brasilien utreds han för penningtvätt och korruption. Och för att späda på misstankarna fick han flyga i ett privatjet som tillhör droghandlaren Federico Machado.
»Det är omöjligt att erkänna valresultatet«, förklarade Flávio Bolsonaro på kvällen den 25:e. »Valet borde ogiltigförklaras«, tillade han och pekade på att de två timmarnas förlängning av röstningen – som en domare vid Högsta domstolen beordrade som svar på strategin från bolsonaristiska borgmästare som stoppade kollektivtrafiken, vilket strider mot vallagstiftningen – var oegentliga.
Till slut erkände Bolsonaros eget Liberala Partiet de progressivas seger. Lula behövde inte de två timmarnas förlängning, under vilka färre än 35 000 personer röstade. Klockan 17.00, den ursprungliga stängningstiden, hade presidenten redan säkrat de över fyra miljoner rösters övervikt (4 430 192 vid 100 % räkning) som gav honom segern. Sabotaget av kollektivtrafiken fungerade inte; mobiliseringen däremot fungerade.
Latinamerikas och Karibiens största ekonomi, som har fortsatt att växa och skapa sysselsättning, fler företag, fler investeringar, ett överskott i handelsbalansen samt högre löner tack vare socialpolitik och minskad fattigdom; en av världens tio största ekonomier och medlem i BRICS; en av världens största livsmedelsproducenter, en miljömakt och Kinas viktigaste handelspartner i Sydamerika, förblir under ett vänsterorienterat presidentskap fram till 2031. Och detta efter det enda valet bland de senaste valprocesserna i Latinamerika vars resultat var helt otvivelaktigt, utan minsta skugga av valfusk eller digital manipulation, och som krossade Washingtons satsning.
Brasilien var inte bara den geopolitiska gränsen där det avgjordes om den högerextrema vågen och ”Amerikas sköld” – med huvudkontor vid utrikesdepartementet i Washington och grundad i Trumps nya säkerhetsdoktrin – skulle erövra – eller inte – en ännu mer överväldigande makt på halvklotet: makten att spränga fiskebåtar och fartyg utan att behöva stå till svars, benåda narkotikapresidenter, i det dolda underteckna ”avtal” som överlämnar ländernas resurser och suveränitet till USA eller genomföra en olaglig gränsöverskridande operation för att underlätta flykten för Flávio Bolsonaro, som är efterlyst av den brasilianska rättsväsendet för penningtvätt och korruption.
Det har också varit en valmässig milstolpe: det blev en ”kraftig inbromsning” av den högerextrema vågen och visade att denna varken är oundviklig eller oåterkallelig i Latinamerika. Och det var – trots algoritmisk manipulation, Steve Bannons ”översvämning av området” och den digitala desinformationen som har varit konservativa vågens och den teknosionistiska lobbyns främsta vapen, såväl i valkampanjer i Amerika som i processer i Europa – en digital vattendelare. Det är ingen bagatell om man betraktar två kommande datum i november: den 3:e i USA och den 29:e i Spanien. Och ännu längre fram, mot 2027, i Argentina där Mileis regim har åstadkommit raka motsatsen till Lula: mer fattigdom, minskad köpkraft, färre arbetstillfällen och ett sammanbrott i de sociala investeringarna, samtidigt som man inte har kunnat undvika färre företag, minskade utländska direktinvesteringar (-73 % år 2025), ökad kapitalflykt (48 000 miljoner), ökad avinvestering och rekordhög landrisk.
Brasilien: mycket mer än ”Janonism” mot ”Parscalism”
(De två personer som förknippas med kampanjen i sociala medier. Den förstnämnda för Lula, den andre för Bolsonaro)
”Det fungerade inte för dem. Vet ni varför det inte fungerade? För att folket vill att jag går vidare till den andra omgången. Jag är väldigt bra i utslagsrundan”, förklarade Lula efter att ha hamnat efter Bolsonaro med 1,87 procentenheter den 4 oktober. Den 25:e låg han i ledning med 3,58 procentenheter, efter att ha fått nästan 10 miljoner röster utöver de 53,8 miljoner från den första omgången, jämfört med Bolsonaros 2,7 miljoner.
Lula och PT:s valkampanj utsattes för inblandning från Meta (Instagram, Facebook och WhatsApp). Meta hävdade att det rörde sig om ”tekniska incidenter”, men en undersökning av Folha de São Paulo avslöjade intern kommunikation mellan företagets anställda om restriktioner, begränsningar i marknadsföringen av innehåll och algoritmisk manipulation riktad mot den vänsterorienterade kandidatens konton och inlägg. Dessutom förekom ständiga politiska påtryckningar, tvångsavgifter och sanktioner från USA riktade mot domare i Högsta domstolen och tjänstemän vid åklagarmyndigheten, och till och med en möjlig extern finansiering av Bolsonaros valkampanj, som främst pekar mot ett nätverk som medgrundats av vicepresidenten J. D. Vance.
Trots Meta växte Lulas armé, ett nätverk av digitala influencers skapat av parlamentsledamoten André Janones, på två veckor från cirka 60 000 till 10 miljoner följare, var och en av vilka spred budskap och annonser, mobiliseringsorder, nyheter, anklagelser om algoritmisk partiskhet mot vänsterkampanjen, videor, memes, faktagranskning och viralt innehåll. Man använde AI med teknisk och kreativ skicklighet, taktik för att översvämma med innehåll, memes och direkt mobilisering för att vända nätverkens distributionslogik till sin fördel.
Lula anslöt sig till trenden och tog till sig det område som ungdomarna behärskar bäst och som hittills varit domänen för amerikanen Brad Parscale och hans regionala nätverk, kopplat till ekosystemet av israeliska företag som sysslar med valmanipulation och leds av före detta agenter från Mossad, Shin Bet eller Enhet 8200; digital arkitekt bakom Trumps kampanjer, teknologisk och politisk mentor åt aktörer som Fernando Cerimedo, som använde sina trollfarmer och bots, sina dataverktyg och plattformar för mikrosegmentering, algoritmer och AI i länder som Argentina, Brasilien självt, Chile, Bolivia och Honduras.
Detta digitala språng från vänster, som drevs fram av Janones, har pekats ut som en av nycklarna till segern i Brasilien.
Vid sina 81 år gick Lula, liksom hans ”digitala armé”, in på kommunikativa nyckelområden inom den kognitiva krigföringen som vänstern inte lyckades dra nytta av under de senaste valprocesserna. Han öppnade sig för att framställas i memes och annonser med AI och anime samt i fysiska aktioner som inte stämmer överens med hans biologiska ålder, genom att dansa med ikoner från underhållningsvärlden eller gestalta superhjältar i takt med populär internationell musik. Han begränsade sig inte till försvar och låg inte efter, utan drev igenom sina teman och sin berättelse framför motståndarnas retorik. Han förlitade sig inte enbart på fakta, argument och rationell retorik: han var känslomässig, skarp, ironisk och snabb i attacken – och gav medierna ögonblick som detta från den första debatten: Bolsonaro – ”73 % av de avgivna rösterna i fängelserna gick till dig! 73 % av de intagna röstade på dig, Lula». Lula – »Ja, jag vill att 100 % av de intagna ska rösta på mig… till och med din pappa (…) Han känner mig väl, han känner dig, och han vet att jag är bättre än du»―. Lula svettades, utmattades, förlorade nästan rösten, dolde inte tårarna, skapade kontakt och smälte känslomässigt samman med folket på gatorna, dag efter dag. Gatan segrade, vilket brasilianska analytiker och aktivister har påpekat de senaste dagarna: verkligheten besegrade algoritmen.
Lulas digitala gerillakampanj var ett verktyg för mobilisering i sociala medier och på fältet; den bröt igenom den virtuella barriären och mobiliserade, gick från algoritmiskt motstånd till offensiv på alla fronter. Lula ledde mobiliseringen. Trots att han var känslomässig förblev han en statsman och tog upp suveränitet, den progressiva politiken och det sociala och ekonomiska arvet från sina presidentperioder. Han gick till attack, använde humor och memes och visade att även ”vänsterfolket” kan erövra sitt utrymme – det i det kognitiva motkriget, utan att ta till våld, skrämseltaktik, vulgaritet och förvrängning av sanningen, som redan har blivit en självklarhet hos Donald Trump, Javier Milei, Abelardo de la Espriella eller Bolsonaro-klanen.
Efter Brasilien: Spanien och USA. Därefter Argentina.
Spaniens premiärminister, Pedro Sánchez, har på senare tid synts i tv-program med stor publik och i poddar, där han skrattar och bemöter angrepp med skämt, framstår som nära och naturlig, och hänvisar till Lorca och Cantos nuevos vid ett PSOE-möte i Granada, där han förklarade: ”Detta är Lorcas Spanien, det Spanien som inte är rädd för sin kultur, det Spanien som inte raderar sitt minne för att leva bekvämt…Det Spanien som vi står upp för.” Han har inte upphört att betona sin politik i direkt opposition mot extremhögern, att påminna om motsättningen mellan de 5 procent av BNP i militärutgifter som Trump och Nato krävde och försvaret av den sociala budgeten; fördömandet av Israel och folkmordet i Gaza. Den 29 november är det allmänna val.
”Vi ska göra samma sak som Lula har gjort i Brasilien. Världen tittar på oss. Vet ni varför extremhögern riktar blicken mot Spanien? Varför kommer Milei? Varför twittrar Trump? Varför kommer Meloni för att stödja Abascal? Varför samlas extremhögern här i Spanien? För att vi är beviset på att hopp är mycket effektivare än hat för att få samhällen att utvecklas”, sa han nyligen. Det kommer att krävas en massiv mobilisering av de progressiva väljarna och en allians mellan vänstern, nationalisterna och självständighetsförespråkarna för att möta koalitionen mellan Partido Popular och Vox.
I USA är det mindre än en vecka kvar till tisdagen den 3 november och opinionsundersökningarna visar att demokraterna har större utsikter att ta kontroll över kongressen än republikanerna att behålla den. Trumps popularitet ligger kvar på historiska bottennivåer, nära 30 procent, och hans styre är impopulärt på alla fronter, från ekonomin och kriget till utrikespolitiken och korruptionen. I januari, under det årliga politiska mötet för Republikanernas konferens i representanthuset på Kennedy Center i Washington, hade presidenten sagt till de närvarande: ”Ni måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer de att hitta en anledning till en riksrätt. De kommer att ställa mig inför riksrätt.”
I resten av västra halvklotet är trenden nedåtgående när det gäller stödet för högerpresidenter som De la Espriella, Fujimori, Kast, Paz och Peña, oavsett hur länge de suttit vid makten. Däremot har Claudia Sheinbaum ett stöd på nära 70 % i Mexiko, Trumps andra nagel i ögat. I Argentina ligger Javier Milei – den ende presidenten i regionen som ännu inte uttalat sig om Lulas seger och som deltog i Bolsonaros flyktoperation – på strax under 30 %. Till skillnad från sina kollegor i den regionala extremhögeralliansen står han inför ett val 2027. Inspirerad av erfarenheterna från Brasilien bildades den 17 oktober i det sydamerikanska landet Peronismens armé, som drivs på flera plattformar.
”Ett år för att bilda den största militanta gemenskapen i historien, i våra brasilianska bröders fotspår”, lyder presentationen av Peronismens armé på Instagram. Även Frente Amplio de España har skapat sin egen armé på WhatsApp, med tusentals följare på bara några timmar. De hävdar en sanning som Brasilien nyligen bevisat: ”De har sina bots, vi är miljoner”.
Utöver den digitala fronten, anpassningen till den kommunikationsteknik som denna era av kognitiv krigföring kräver och mobiliseringen på fältet, lämnar Brasilien ytterligare en lärdom till vänstern i Europa och Latinamerika. Åren 2022 och 2026 hade Lula stöd från de sju partierna inom den progressiva alliansen i den brasilianska federationen ”Federación Brasil de la Esperanza” (PT, PCdoB och PV), till vilken ytterligare partier anslöt sig i en utvidgad presidentkoalition. I tider av extrem polarisering och en samordnad konservativ internationell axel är fragmentering inget alternativ, utan ett strategiskt misstag.
Telesur 261028, något kortad (ZT)
Brasil, la calle que derrotó al algoritmo, el arco progresista y el preámbulo de noviembre
KUBA BEHÖVER OSS –
VI BEHÖVER KUBA!
BRYT BLOCKADEN!
STOPPA FOLKMORDET!
Kuba utsätts för en belägring utan motstycke.
Allt stöd till det kämpande Kuba!
Bidra till ”Solceller till Kuba!”
Alla pengar skickas oavkortat.
PG 23 57 15 – 0, Swish 123 182 37 72
Bli en del av solidaritetsrörelsen! Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0