Inga val i Nicaragua?
Medier gick för några månader sedan ut med rubriker om att Nicaragua avskaffar allmänna val. Fake, som så många gånger. Den US-amerikanska konstitutionen förbjuder personer som ”deltar i uppror” att inneha offentliga ämbeten – och detsamma gäller Nicaraguas konstitution.
Vid dussintals möten över hela landet – som det på bilden ovan i Estelí – har vanliga nicaraguaner ställt sig bakom viktiga reformer för att skydda sin valprocess. Foto: Radio Nicaragua.
Förra veckan var jag på ett lokalt grannskapsmöte i den nicaraguanska staden Masaya. Över hundra personer hade kommit för att lyssna på en rapport från en läkare vid den lokala vårdcentralen och från en lärare vid den tekniska högskolan där mötet hölls. Vi fick höra om den vård som ges till gravida kvinnor, den mobila vårdkliniken som snart skulle anlända och de nya jordbrukskurserna som startar på högskolan, som öppnade för bara tre år sedan.
Sedan följde en politisk diskussion om förändringar i valsystemet och de senaste hoten från Washington. Sådana grannskapsmöten representerar Nicaraguas ”levande demokrati”.
Men för bara åtta år sedan, under tre månader i mitten av 2018, skulle det ha varit omöjligt för mina grannar att träffas eller – i många fall – ens lämna våra hem. Motorvägen framför det som nu är den tekniska högskolan var full av vägspärrar, uppförda och kontrollerade av beväpnade oppositionella ligister. Just på den här gatan dödades en polis i en attack från oppositionen. Masaya, som var en central plats under kuppförsöket, är återigen fredligt. Ingen i samhället – inte ens de som inte stöder den sandinistiska regeringen – vill att konflikten ska återkomma.
Därför har vanliga nicaraguaner, vid dussintals möten över hela landet – som det på bilden ovan i Estelí – ställt sig bakom viktiga reformer för att skydda vår valprocess. Nationalförsamlingens talman Gustavo Porras sade i ett tal i Estelí att ”valen kommer att bli precis som vanligt”, men med det viktiga förbehållet att de inte kommer att vara öppna för någon som har mottagit utländsk finansiering, konspirerat för att störta regeringen eller uppmanat till sanktioner eller militär intervention mot sitt eget land.
De landsomfattande samråden har omfattat Nicaraguas 15 politiska partier, vars rätt att på lika villkor delta i president-, regionala och lokala val är skyddad. Sex av dessa partier ställde upp med presidentkandidater i valet 2021 och andra deltog i lokala val.
Det finns inget ovanligt med Nicaraguas reformer. Praktiskt taget alla västländer har strikta lagar som förhindrar utländsk inblandning i val. Detta gäller inte bara i USA, där landets konstitution uttryckligen också utesluter personer från att inneha offentliga ämbeten om de har ”deltagit i uppror eller rebellverksamhet” mot staten eller gett ”stöd eller hjälp till dess fiender”.
Nicaragua försöker helt enkelt skydda sin valprocess från utländsk inblandning – som till övervägande del finansieras av Washington – i landets politik. Sådan inblandning har pågått i årtionden och intensifieras.
Damon Wilson, ordförande för National Endowment for Democracy (NED), skryter inför ett utskott i representanthuset i februari med att hans organisation finansierar medier i Nicaragua i syfte att undergräva den sandinistiska regeringen. NED:s finansiering går via USAs utrikesdepartement. I en kommentar till den senaste utvecklingen hävdade Wilson: ”Ortega-Murillo-regimen må försöka avskaffa valen, men den kan inte avskaffa det nicaraguanska folkets längtan efter demokrati. Vi kommer att stå vid deras sida tills den rätten återställs.”
Det finns inte längre något hemligt med sådan inblandning; Trump skryter om den. Vid toppmötet ”Shield of the Americas” i Miami den 7 mars sa han till latinamerikanska ledare: ”De ligger under [i opinionen] och ber mig om mitt stöd. Jag ger dem mitt stöd. De vinner med 30 procentenheter.”
Av särskild betydelse för Nicaragua var Trumps uppenbara inblandning i valet i grannlandet Honduras, där hans favoritkandidat – till stor del tack vare Trump – vann med knapp marginal efter en högst tvivelaktig rösträkning. New York Times drar slutsatsen att ”president Trump har blivit en valavgörande kraft i Latinamerika.”
Trumps uppenbara inblandning fortsätter oförminskat. Francisco Dominguez hävdar att Trump-administrationen i de kommande valen i Brasilien öppet och intensivt blandar sig i till förmån för den högerextreme kandidaten Flavio Bolsonaro. Times beskriver Trumps inflytande som ”hotande” över valen i Brasilien. LA Times kallar det en kamp från Trump, tillsammans med Marco Rubio, ”för att kontrollera västra halvklotet”. Fria och rättvisa val är nu hotade över hela Amerika – ett hot som amerikanska väljare känner väl till, eftersom Trump använder ”presidentmaktens verktyg” för att påverka mellanårsvalen. Om ett stort land som Brasilien måste kämpa för att skydda sin valintegritet, hur mycket mer utsatt är då inte ett litet land som Nicaragua, med en befolkning som bara uppgår till 3 procent av Brasiliens?
Grannlandet Honduras visar hur en progressiv regering kan ersättas av extrem nyliberalism om Trump ingriper. I skrivande stund pågår utfrågningar i den amerikanska senaten och ett möte med latinamerikanska utrikesministrar har sammankallats, båda möten för att diskutera ”krisen” i Nicaragua. Problemet är naturligtvis inte att landet har ”avskaffat” valen, som Rubio har hävdat och de stora medierna har upprepat. Snarare vill Nicaragua – så långt det går – skydda sig mot Washingtons inblandning i landets politik. För Rubio betyder detta att regeringen har ”övergett till och med skenet av folkligt samtycke”. I verkligheten är det just ett sådant folkligt samtycke som har återfört den sandinistiska regeringen till makten i varje val under de senaste två decennierna.
John Perry, NicaNotes261008 (ZT)
John Perry bor i Masaya, Nicaragua, och publicerar sig i flera medier. Denna artikel har publicerats i Countercurrents, Black Agenda Report, Global Research, Tortilla con Sal, Resumen Latinoamericano och Internationalist 360.]
KUBA BEHÖVER OSS –
VI BEHÖVER KUBA!
BRYT BLOCKADEN!
Kuba utsätts för en belägring utan motstycke. Allt stöd till det kämpande Kuba!
Bidra till kampanjen ”1 miljon kronor till Kuba!” Alla pengar skickas oavkortat.
PG 23 57 15 – 0, Swish 123 182 37 72
Bli en del av solidaritetsrörelsen! Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0