USAs metoder för dominans över Latinamerika från Chile 1973 och framåt
Chile
Salvador Allende. Creative Commons
Strax efter klockan nio på morgonen den 11 september 1973 talade Salvador Allende till det chilenska folket för sista gången. Presidentpalatset La Moneda var omringat, regeringsvänliga radiosändare hade bombats och brittiskbyggda Hawker Hunter-plan stod i begrepp att attackera palatset.
”Utländskt kapital och imperialism, i förening med reaktionära krafter”, sade Allende, hade skapat förutsättningarna för att militären skulle bryta med den chilenska demokratin.
Två år tidigare hade den chilenska kongressen enhälligt röstat för att förstatliga landets stora koppargruvor. Allendes regering beräknade att de amerikanska gruvjättarna Anaconda och Kennecott hade gjort övervinster på 774 miljoner dollar sedan 1955, och beordrade att summan skulle dras av från deras ersättning.
Washington förstod vad som stod på spel. Henry Kissinger kallade valet av Allende för ”en av de allvarligaste utmaningarna någonsin på detta halvklot”. Richard Nixon gav CIA i uppdrag att ”få ekonomin att skrika”.
Trumps metoder i Latinamerika
Femtiotre år senare är Washingtons retorik knappast mindre tydlig. Denna vecka meddelade Trump-administrationen kongressen att den skulle styra ytterligare militärt stöd till de regionala allierade Panama, Peru, Ecuador och Colombia – länder som alla leds av högerregeringar. Utrikesdepartementet uppgav att pengarna skulle förhindra att motståndare etablerade ”strategiska fotfästen på vårt halvklot”.
De traditionella verktygen för imperialistiska påtryckningar – tullar, sanktioner och militär maktutövning – kombineras nu med nya metoder, däribland botfarmar, betalda opinionsbildare och datadrivna kampanjer. Forskningskonsortiet bakom ”den reaktionära internationalen” har granskat ett sådant nätverk kring Fernando Cerimedo, en argentinsk politisk strateg vars verksamhet sträcker sig över hela kontinenten.
I februari, stående på en scen på Mar-a-Lago, tackade Cerimedo Donald Trumps tidigare kampanjchef Brad Parscale för att denne ”gett mig sin teknologi”. Cerimedo själv hävdade 2023 att han drev fler än 50 000 botkonton.
Cerimedo har prövat dessa metoder runt om på kontinenten. I Chile hjälpte han till att skapa en täckmantelorganisation som spred falska påståenden om det förslag till ny konstitution som lades fram 2022. I Argentina anslöt han sig till Javier Mileis kampanj 2023 och bidrog med digital strategi, sitt medienätverk La Derecha Diario samt – enligt utredningen – en botoperation. Han arbetade senare i Bolivia för Rodrigo Paz och, tillsammans med Parscale, i Honduras för Nasry Asfura – en kampanj som använde sig av massutskick av sms och säkrade ett stöduttalande från Trump. Utredningen rapporterar även om Cerimedos uppenbara inblandning i Keiko Fujimoris framgångsrika presidentvalskampanj i Peru 2026.
Mellan de två valomgångarna i det brasilianska presidentvalet 2022 reste Eduardo – son till den sittande presidenten Jair Bolsonaro – till Argentina för att träffa Cerimedo. Fem dagar efter att Bolsonaro förlorat valet spred Cerimedo påståenden om att Brasiliens röstningsmaskiner systematiskt hade gynnat Lula. Samma dag blev hashtaggen #BrazilWasStolen viral på Twitter, understödd av en grupp nyskapade botkonton. Brasiliens valdomstol avvisade Cerimedos påståenden, men de som senare låg bakom kuppförsöket för att hindra Lula från att tillträda – en händelse Bolsonaro senare dömdes för inblandning i – hänvisade till dessa påståenden som bevis på att valet hade stulits.
Nästa månad går Brasilien till val igen. Lulas främsta utmanare är ännu en Bolsonaro: Jair-sonen Flávio. Enligt de senaste opinionsmätningarna ligger de två kandidaterna inom felmarginalen. Observatörsgruppen Progressive International Observatory kommer att finnas på plats i Brasilien under båda valomgångarna och samarbeta med partners från hela världen för att övervaka valet och dokumentera hot mot processens integritet.
Familjen Bolsonaro har en allierad i Vita huset. Tidigare i år framförde Flávio anklagelser mot det brasilianska valsystemet i samtal med utländska diplomater. Eduardo framträdde tillsammans med Cerimedo i en direktsändning där de upprepade kritiken mot röstningssystemet. I maj reste Flávio till Washington, där han träffade Donald Trump, Marco Rubio och JD Vance.
I juli införde Washington tullar på 25 procent på en rad brasilianska produkter. En av de metoder som granskades i den amerikanska handelsutredningen var Brasiliens stöd till Pix – det statliga betalningssystem som snabbt har tagit marknadsandelar från dyrare amerikanska betaltjänstföretag. Vid månadens BRICS-toppmöte uttryckte medlemsstaterna stöd för ökad användning av lokala valutor och planer på att koppla samman sina nationella betalningssystem; en infrastruktur som skulle kunna möjliggöra handel utan att gå via dollarn.
Allende insåg att striden kring honom var förlorad. ”De har makten och kommer att kunna kuva oss”, sade han till det chilenska folket, ”men sociala processer kan inte stoppas vare sig genom brott eller våld. Historien tillhör oss, och det är folket som skapar historien.”
Han vägrade att avgå. När hans sista radiotal närmade sig sitt slut talade han om framtiden: ”Förr eller senare kommer de stora avenyerna åter att öppnas, där fria människor ska vandra för att bygga ett bättre samhälle.”
Progressive International 260921 (ZT)
KUBA BEHÖVER OSS –
VI BEHÖVER KUBA!
BRYT BLOCKADEN!
Kuba utsätts för en belägring utan motstycke. Allt stöd till det kämpande Kuba!
Bidra till kampanjen ”1 miljon kronor till Kuba!” Alla pengar skickas oavkortat.
PG 23 57 15 – 0, Swish 123 182 37 72
Bli en del av solidaritetsrörelsen! Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0