Fernández de Cossío: ”Det enda som saknas är en militär aggression”
”Kuba lever inte i fred. Kuba lever i en ständig aggression”, sade öns vice utrikesminister Carlos Fernández de Cossío. Orsaken, betonade han, är Washingtons politik mot det kubanska folket, som kännetecknas av ekonomiskt tvång genom blockaden.
I en intervju med La Jornada varnade han för att medan praktiskt taget hela världen har utsatts för tullhot av Donald Trumps administration, så är angreppet mot Kuba ”redan på plats och det enda som saknas är en militär aggression” för att fullborda belägringen.
Vid ett besök i Mexiko varnade han för att de antikubanska sektorerna i USA nu som aldrig förr har direkt inflytande, inte bara i kongressen, utan också i den verkställande makten, förkroppsligad i Marco Rubio, utrikesminister och son till kubanska invandrare. Detta ger dem större självförtroende att mobilisera den enorma makt som USA besitter mot Kuba, sade Fernández de Cossío, som igår träffade statssekreteraren för Latinamerika, Raquel Serur, och andra tjänstemän från Mexikos utrikesministerium för att diskutera migration.
Inför den nya globala geopolitiken, med Trump vid makten, varnade han för att Vita huset attackerar flera länder: vi kan se det i Panama, Grönland, Kanada; fokus kan ligga på progressiva regeringar. Det finns hot mot flera regeringar, och USA kommer att försöka att med våld, genom ekonomiska påtryckningar och andra metoder, påverka de politiska processerna i våra länder. Venezuela är ett land som utsätts för aggression. Det är uppenbart att regionen står inför denna verklighet (…) Frånvaron av krig innebär inte att man lever i fred. Det finns påtryckningar på länderna på halvklotet att vidta åtgärder för att ”minska Kinas ’skadliga inflytande’”, sade han.
Fernández de Cossío har en lång karriär inom diplomatin bakom sig. Han har varit USA-chef på Kubas utrikesdepartement och är en av öns politiska experter i Washington. Han har varit ambassadör i Sydafrika och representant i fredsprocessen mellan Colombia och Colombias revolutionära väpnade styrkor.
Han anser att forum som CELAC, Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater, är nyckeln till att skapa en motvikt till Washington. Den måste gå utöver uttalanden och formalitet. Det är inte lätt att uppnå detta.
Vilka utmaningar innebär Trumps nya invandringsfientliga politik för regionen?
-Om den stora klyftan mellan industrialiserade och utvecklade länder och utvecklingsländer inte minskar är det naturligt att det kommer att finnas ett växande flöde från Syd till Nord på jakt efter bättre levnadsvillkor. Det sker i Afrika, i Asien och på vår kontinent, där flödet går till USA, oavsett om det är regelrätt eller ej. Verkligheten varierar från land till land.
-Och hur är det med Kuba?
-Fallet Kuba är speciellt. USA har mot Kuba tillämpat en dynamik som både driver på migration och lockar till sig den, med reguljära eller irreguljära medel. Washingtons officiella politik är ekonomiskt tvång; blockaden, som syftar till att försämra och göra levnadsvillkoren så svåra som möjligt, är incitament för migration.
Sedan 1960-talet har kubanska invandrare dessutom varit privilegierade, oavsett hur de korsat gränsen, till sjöss eller till lands; de assimileras, får flyktingstatus, skyddas och får anställning. Och dessutom finns Cuban Adjustment Act, som innebär att kubanska invandrare, oavsett hur de kom in i landet, ett år efter ankomsten till USA kan få uppehållstillstånd. Ingen medborgare i något annat land i världen har detta privilegium. Om Washington inte sätter stopp för denna verklighet kommer det irreguljära flödet att fortsätta.
-Vad anser du om USAs propaganda mot migration som sprids i massmedier och på internetplattformar under ledning av ministern för inrikes säkerhet, Kristi Noem?
-Det är en medial opportunism som söker stöd hos sin befolkning. De kriminaliserar alla migranter på ett orättvist sätt. I viss mån är samhället polariserat från sitt ursprung, med kulturella och rasistiska fördomar. Och det är inte svårt för dessa politiker att försöka stimulera dessa känslor för att främja en politik som innebär att invandrare avvisas och att de får skulden för många av problemen: narkotikamissbruk, arbetslöshet, brottslighet och social polarisering. Om vissa invandrare är inblandade i brottslighet, i social oordning, beror det på att det är fenomen som redan finns i USA.
-Vilka är konsekvenserna för Kuba av Trumps tulleskalering?
-Vad gäller handel så drabbar det inte längre Kuba direkt. Jag önskar att de kunde tillämpa högre tullar, men för att göra det måste de göra blockaden mer flexibel. Blockaden har varit så absolut att det är svårt att nämna något specifikt nytt, men att föra upp Kuba på listan över stater som påstås sponsra terrorism är en faktor som utlöser ytterligare tvångsåtgärder och extraterritoriella åtgärder som gör det ännu mer komplicerat för Kuba att skaffa produkter och krediter på andra marknader eller att ha bank- och finansförbindelser med institutioner i tredje land, eftersom de fruktar att bli stämplade som deltagare eller medbrottslingar till en nation som klassas som terrorist.
-Det internationella samfundet förkastar den ekonomiska blockaden, och det är paradoxalt att de enda två stater som försvarar den i FNs generalförsamling är de som utövar massiv terrorism: USA och Israel. Palestiniernas situation är det tydligaste exemplet.
Historiskt sett har USA ansett att Kuba tillhör dem, men i själva verket handlar det om en oförmåga att acceptera att Kuba är och har rätt att vara en suverän stat.
-Är kampanjen mot Kubas sjukvårdsbrigader en del av denna nya tvångspolitik?
-Ja, sedan februari har de hotat med att om länder som har medicinska samarbetsprogram med Kuba fortsätter, så kommer deras tjänstemän och familjemedlemmar att förlora möjligheten att få visum för att resa till USA. I dag har omkring 60 länder dessa program som ger vård till tusentals människor. Det är ett historiskt projekt, för vilket Kuba har hyllats av regeringar, flera av FNs generalsekreterare och till och med en USA-president (Barack Obama).
Kampanjen syftar till två saker: att misskreditera denna symbol för det kubanska samhällets framgångar, eftersom en av prioriteringarna för de antikubanska sektorerna är att inte tillåta erkännande av Kubas framgångar. Det andra är att skära av en legitim inkomstkälla som erhålls genom avtal med länder som har en mer gynnsam situation än vår (t.ex. Mexiko), även om det historiskt sett är tjänster som de inte har fått ett öre för.
-För den nya geopolitiken som Trump dikterar med sig ytterligare påtryckningar på halvklotet?
-Det är en del av USA-regeringens fientliga och påtvingande beteende gentemot regionen, och det är en utmaning inte bara för Kuba utan för hela regionen. Det finns påtryckningar att vidta åtgärder för att minska Kinas skadliga inflytande. Vi tycker att detta är absurt. Vid en kongressutfrågning nyligen visade de påstådda kinesiska militärbaser på Kuba (de brukade vara ryska under det kalla kriget). De visade bilder på vad som kunde vara en fotbollsplan eller ett risfält och sa: Detta är bevisen för att det finns kinesiska militärbaser på Kuba, men det fanns inte en enda militär där, ingen från Pentagon eller CIA, från de institutioner som skulle kunna vittna om detta.
Det finns ett hotfullt beteende för att försöka påtvinga sin vilja på halvklotet. Vi såg det i Panama, man ser det på Grönland, även om det inte är en del av regionen, och med Kanada. Det är en utmaning för alla och det är farligt.
-Vilka har den revolutionära regimens misstag varit?
-Fidel Castro sade en gång att det största misstaget var att tro att någon visste hur man skulle bygga socialismen och att det skulle vara lätt att göra det. På Kuba kan det ha begåtts specifika misstag i vissa delar av den ekonomiska politiken, i delar av socialpolitiken, men det är mycket svårt att bedöma om man bortser från de utmaningar som aggressionen från en makt som USA innebär.
-Är Martís, Fidel Castros och andras ideal fortfarande giltiga?
-Martís, Fidels, Marx, Engels, Lenins och andra marxisters idéer är fortfarande giltiga och fortsätter att vara mönstret för vårt tänkande. Den utmaning som vi står inför när det gäller ungdomar är mycket stor, på grund av den mediala påverkan som de stora företagen utövar genom ett monopol som är svårt att bryta. Detta, tillsammans med en mycket deprimerande ekonomisk situation, har en mycket allvarlig och farlig inverkan på befolkningen. Vi arbetar med detta, vi tar det som en utmaning, en mycket stor utmaning för det kubanska samhället.
La Jornada, Mexiko 250509 (CV)
Solo falta la agresion militar
Stöd Kubas livsmedelsproduktion!
Nu drar Svensk-Kubanska igång ett agroekologiskt jordbruksprojekt! Bidra du också till den kubanska visionen för matsuveränitet, starka lokalsamhällen, och hållbart jordbruk!
Svensk-Kubanska ger stöd till ett småskaligt projekt till en agroekologisk gård i Las Lajas i provinsen Cienfuegos. I första hand gäller det att kunna köpa in bevattningsutrustning. Vi behöver få ihop 150 000 kr. Vill du bidra? Sätt in valfri summa på PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72. Märk betalningen ”agroekologi”. Stort tack.
