Fler sanktioner. Vad kan USA göra ytterligare mot Kuba?
Kontoret för kontroll av utländska tillgångar (OFAC) vid USA:s finansdepartement har i dag, torsdag 23 juli, utfärdat ett nytt sanktionspaket som denna gång riktar sig mot energisektorn, samarbets- och sjukvårdssektorn, penningöverföringar och hamnverksamheten på Kuba, vilket stärker dess offensiv mot öns ekonomiska verksamhet och alla externa inkomstkällor.
”Jag kom på dig i samtal med Kuba! Du är sanktionerad!”
OFAC har på sin sanktionslista tagit med hälsoministern José Angel Portal Miranda, samt Gretza Sánchez Padrón, chef för Centrala enheten för medicinskt samarbete (UCCM), den enhet inom Minsap som samordnar åtagandena inom området för internationellt hälsosamarbete, samt UCCM som organisation och företaget Comercializadora de Servicios Médicos Cubanos SA (CSMC), vars intäkter går till det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet.
Dessutom har en investeringsfond, Centro de Investigación del Petróleo (Ceinpet), penningöverföringsföretaget Orbit SA, Terminal de Contenedores Mariel SA (operatör av öns största containerhamn), sjöfraktföretaget Coral Marítima SA och bränsleleverantören Einarbo SA belagts med sanktioner.
Kuba drabbades, utöver blockaden som pågått i mer än sex decennier och lagar som Torricelli- och Helms-Burton-lagarna – båda antagna av USA för att utvidga räckvidden för denna politik internationellt under 1990-talet, när ön genomgick den så kallade ”särskilda perioden” – av de över 240 tvångsåtgärder som Trump införde under sin första mandatperiod efter den uppmjukning som uppnåddes under Obamas administration.
Bland sina första åtgärder i januari 2025, vid återkomsten till Vita huset, återförde Trump Kuba till listan över stater som påstås stödja terrorism (landet hade tagits bort från listan 2015 under Obamas administration, återförts 2021 under magnatens första mandatperiod och återigen tagits bort i slutet av Bidens regeringstid), en godtycklig klassificering, där bevis inte spelar någon roll, men som har en betydande inverkan när det gäller sanktioner och finansiella restriktioner, relationer med banker och begränsningar av internationellt bistånd.
Från och med januari 2026 intensifierade Vita huset sin offensiv. Den 29:e samma månad införde Trump genom ett presidentdekret tullar på varor och produkter från länder som levererar olja till ön. Som en följd av detta har Kuba hittills i år endast tagit emot ett enda oljetankfartyg, det ryska Anatoly Kolodkin, i mars. Rapporter har vid flera tillfällen visat hur fartyg på väg mot ön i sista stund ändrade kurs, på grund av rederiernas rädsla för USA:s sanktioner.
Sanktionerna har även drabbat andra aktörer inom energisektorn, utrikeshandeln och turismen. De senaste rapporterna handlar om flera containrar på väg till Kuba, som fastnat i Jamaica och Colombia, med förnödenheter till öns hälso- och sjukvårdssystem (avsedda bland annat för patienter som genomgår hemodialys och som lider av epilepsi), eftersom rederier som CMA CGM och Hapag Lloyd har stoppat transporterna till det karibiska landet.
När det gäller de dussintals containrar som fastnat i Jamaica har CMA CGM – som hävdar att man skyddar sig mot de sanktioner som föreskrivs i exekutivorder 14404, undertecknad den 1 maj av Trump – föreslagit som enda alternativ att containrarna returneras till ursprungshamnen eller att godset överförs till ett annat rederi, vilket medför nya kostnader och förseningar, om ett annat företag skulle besluta sig för att ta på sig transporten till Kuba.
Presidentorder 14404 – som Trump-administrationen framställer som ett försök att ”motverka Kubas negativa inflytande” och ”hantera hoten mot den nationella säkerheten” som utgår från ön med cirka nio miljoner invånare, vilken befinner sig i en allvarlig, påtvingad ekonomisk och humanitär kris – inför sanktioner mot fler kubanska enheter och ”godkänner samtidigt nya sanktioner mot berörda personer, enheter eller finansiella institutioner som har genomfört eller underlättat transaktioner med personer eller enheter som sanktionerats enligt samma dekret”.
Det sistnämnda hotet riktar sig mot utländska personer, företag, organisationer och finansinstitut som har förbindelser med Kuba. I själva verket utvidgar det blockadens extraterritoriella räckvidd och involverar enheter från tredjeländer i inringningen av ön, vilket har lett till att företag som det kanadensiska Sherrit och det spanska Meliá, bland andra, har dragit sig tillbaka från kubanskt territorium efter årtionden av närvaro.
Under 2026 har Kuba dessutom blevit utsatt för ett ständigt hot om militär intervention. Rapporter, såsom en nyligen publicerad från CBS, avslöjar att man har utrett olika scenarier för en sådan operation. Det andra scenariot är utnyttjandet av civilbefolkningen: att driva den till ett tillstånd av extrem desperation – på grund av energibristen och strömavbrotten, bristen på livsmedel, läkemedel, transport och andra grundläggande tjänster som blockaden orsakar – så att regeringen pekas ut och det uppstår sociala upplopp som skapar instabilitet och rättfärdigar argumentet för en nödvändig utländsk intervention.
Det senaste steget, före sanktionerna i torsdags, har varit presentationen av rapporten ”Cuba: The Capital of 21st Century Communism” (Kuba: 2000-talets kommunisthuvudstad), som ingår i kampanjen från Washington och den regionala extremhögern mot vad Trump-administrationen kallar ”vänsterterrorism” och som till och med går så långt att utpeka ön som ansvarig för de politiska konflikterna inom USA.
Kuba genomgår en allvarlig kris som förvärras av den våg av tvångsåtgärder som drabbat landet, och oljeblockaden lämnar till och med sjukhusen utan energi. Tusentals patienter väntar på operationer, spädbarnsdödligheten stiger och överlevnadsgraden för barn med cancer sjunker, som tidigare låg på samma nivå som i den första världen.
Trump-administrationen fortsätter inte bara att straffa energisektorn, utan riktar nu även in sig på sjukvårdssektorn, vars intäkter historiskt sett har gått till hälso- och sjukvårdssystemet, som idag också är under attack från Washington, vars ledare inte ser det som något hinder att barn, sjuka, utsatta personer och civilbefolkningen drabbas av effekterna av den kollektiva bestraffningen.
Telesur 260723 (ZT)
¿Qué le queda a Trump por sancionar en Cuba?: ahora va contra servicios médicos
Pressmeddelande
Marco Rubio, USAs utrikesminister:
”Ytterligare sanktioner riktade mot den korrupta kubanska kommunistregimen och dess finansiärer”
Den kubanska kommunistregimen fortsätter att utgöra ett allvarligt och mångfacetterat hot mot USAs nationella säkerhet och stabiliteten på västra halvklotet, vilket utrikesdepartementet redogjorde för så sent som i veckan i en rapport som i detalj beskriver sju decennier av regimens omstörtande verksamhet och försök att undergräva och störa det amerikanska samhället.
I dag, i enlighet med president Trumps verkställande order (E.O.) 14404, utpekar jag nio enheter och två personer vars verksamhet upprätthåller regimens kontroll över Kubas energi-, finans- och exploaterande utländska medicinska arbetskraftssektorer. De som idag beläggs med sanktioner har också försökt undvika våra tidigare sanktioner mot den kubanska regimen och dess medhjälpare.
Bland de utpekade ingår fyra enheter som är kopplade till försök att kringgå sanktioner i samband med det av USA utpekade företaget Grupo De Administración Empresarial S.A. (GAESA), tre enheter som är verksamma inom Kubas energisektor samt två enheter och två personer som bär ansvaret för exploatering och tvångsarbete bland kubansk sjukvårdspersonal genom regimens utländska medicinska brigader.
Utrikesdepartementets åtgärder vidtas i enlighet med presidentförordning 14404, som bemyndigar omfattande sanktioner mot Kuba, bland annat mot personer som stöder den kubanska regimens säkerhetsapparat och de som bär ansvaret för förtrycket på Kuba samt andra hot mot USA:s nationella säkerhet. Dessa åtgärder främjar även både presidentförordning 14380, ”Åtgärder mot hot mot Förenta staterna från Kubas regering” och Presidentmemorandumet om nationell säkerhet nr 5 (NSPM-5), som uppmanar den verkställande makten att förbättra mänskliga rättigheter, främja rättsstatsprincipen, främja fria marknader och fritt företagande samt främja demokrati på Kuba.
Talespersonens kontor, 260723
Gillar du det Svensk-Kubanska Föreningen gör?
Vill du bidra till kampen mot den omänskliga blockaden?
Swisha en tjuga eller valfri summa till
123 589 0975 eller pg 40 54 11 -0
Ett ännu mer betydelsefullt stöd är medlemskap!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap
150 kr för pensionärer, arbetslösa och studerande) Samma swish som ovan.