Vem betalar de 7 000 strandsatta containrarna till Kuba?
Media har rapporterat om tusentals containrar med produkter till Kuba som landet betalat. Men rederierna vågar inte transportera dem till ön. De står i olika hamnar i Karibien. Oavsett om det är humanitärt stöd eller andra varor. Men den sadismen och jävulskapet räcker inte — Kuba ska också stå för alla kostnader i samband med de transporter och varor som landet inte får. Torterarna i Miami och Washington gnuggar händerna.
Såväl Trump som Rubio skryter med att Kuba utsätts för historiens hårdaste sanktioner. För flera månader sedan deklarerade Trump ”ingen olja, inga resor, ingenting” ska nå Kuba. Nu framförde han samma sak i FN:s Generalförsamling. Dessa sadister och mördare torterar inte enstaka människor, utan miljontals.
En medlem har fått fram följande via AI:
De över 7 000 containrarna med mat, medicin och förnödenheter till Kuba har fastnat i hamnar i Karibien och Panama eftersom de stora rederierna CMA CGM och Hapag-Lloyd helt har ställt in sina leveranser till ön.
Detta beror på skärpta amerikanska sanktioner som hotar utländska företag med frysta tillgångar om de handlar med Kuba.
Här är vad som händer med containrarna och vem som tar de ekonomiska smällarna:
Vem betalar för hyran av containrarna och tiden de står parkerade (demurrage/detention)? Det är köparen, de kubanska statliga importbolagen, eller biståndsorganisationerna som tvingas betala dessa kostnader.
Jonathan Jackson i Representanthuset: ”Trumpadministrationen har lämnat tusentals containrar med livsmedel och medicin strandade över hela Karibien. Det kubanska folket som behöver detta får ingenting!”
Lagringsavgifter (Demurrage & Storage): När en container blir stående i en omlastningshamn (som i Panama) tickar dyra dygnsavgifter i hamnen. Exempelvis rapporterade en biståndsorganisation att de tvingats betala över 6 000 dollar i rena lagringsavgifter för att deras gods omdirigerades och fastnade.
Containerhyra (Detention): Rederierna äger själva containrarna. När de inte returneras i tid debiteras köparen, för förseningen.
Eftersom rederierna har vägrat att köra den sista biten till Kuba, har köparna två val: antingen betala för att skicka tillbaka containrarna till ursprungshamnen, eller betala för att lasta om varorna till mindre, oberoende rederier som vågar trotsa sanktionerna.
Båda alternativen innebär enorma extrakostnader för det redan ekonomiskt pressade Kuba.
3. Vad händer med innehållet (t.ex. torrmjölk med begränsad livslängd)?
Varorna riskerar i värsta fall att förstöras, förfalla eller bli obrukbara på grund av de långa ledtiderna.
Bäst före-datum löper ut: Produkter som torrmjölk och känsliga mediciner har ett fast utgångsdatum. Ju längre tid containrarna står i Karibiens hetta, desto större är risken att produkterna hinner bli för gamla innan de ens når konsumenterna.
Kyl- och frysvaror (Reefer-containers): Om lasten innehåller mat som kräver kyla måste containrarna vara ständigt inkopplade till hamnens elnät. Detta genererar extremt höga elavgifter som köparen måste stå för. Om elen bryts eller avgiften inte betalas förstörs maten snabbt.
Juridiskt övergivet gods: Om de kubanska importörerna inte lyckas betala hamnavgifterna eller hitta en alternativ transportlösning, har hamnarna i Panama och Karibien rätt att efter en viss tid (ofta 30–90 dagar) deklarera godset som övergivet.
Hamnen kan då välja att auktionera ut innehållet för att täcka sina kostnader, eller helt enkelt förstöra det om det rör sig om utgångna livsmedel.
Kontentan är att slutnotan hamnar helt och hållet på det kubanska folket och internationella hjälporganisationer (inklusive FN-organ som har ett 30-tal containrar strandsatta), vilket har förvärrat den redan akuta bristen på basvaror på ön.
Sanktionerna hindrar humanitär utrustning till Kuba:
Enligt Cubadebate uppger CMA CGM att de enda alternativen nu är att returnera containrarna till ursprungshamnen eller överföra lasten till ett annat rederi. Med få livskraftiga kommersiella sjöfartsrutter tillgängliga har exporten till Kuba rasat.
Brasiliansk och mexikansk export till Kuba minskade båda med över 90% i juli jämfört med samma månad förra året, enligt brasiliansk och mexikansk regerings officiella statistik.
“Upp till två tredjedelar av den totala containerfraktkapaciteten har försvunnit,” sa Gordon Wilmsmeier, professor i sjöfart och global logistik vid Universidad de los Andes i Colombia.
Det har blivit så svårt att skicka förnödenheter till Kuba att vissa sympatiskt inställda nationer har vänt sig till sina militärer. Mexiko, som slutade frakta olja till Kuba i januari efter att president Donald Trump hotat med tullar, använde flottans fartyg för att leverera tusentals ton ris och bönor, samt påsar med mjölkpulver. Det brasilianska flygvapnet flög i transporter av mjölkpulver.
Celso Amorim, en utrikespolitisk rådgivare till Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva, sa i en intervju att Brasilien skulle vilja förse Kuba med bränsle och mer hjälp, men är försiktig med Washingtons reaktion.
“Detta är en del av verkligheten i den nuvarande världen,” sa han. “Det är komplicerat. Varje företag här — även statliga företag eller kvasi-statliga företag — har intressen i USA, och de är rädda för att bli drabbade.”
AI 260924
KUBA BEHÖVER OSS –
VI BEHÖVER KUBA!
BRYT BLOCKADEN!
Kuba utsätts för en belägring utan motstycke. Allt stöd till det kämpande Kuba!
Bidra till kampanjen ”1 miljon kronor till Kuba!” Alla pengar skickas oavkortat.
PG 23 57 15 – 0, Swish 123 182 37 72
Bli en del av solidaritetsrörelsen! Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0