Livet i Oriente går vidare – Samtal med Yarisbey

Camaguey. Foto: ZT

Livet i Oriente går vidare. Samtal med Yarisbey.  Torsten Carlsson rapporterar.

Camaguey. Foto: ZT

I Camagüey i Kubas östra del, El Oriente, är man sedan flera år tillbaka van vid dygnslånga strömavbrott, brist på vatten och andra nu välkända umbäranden orsakade av den US-amerikanska aggressionen mot det kubanska folket. Här är man mycket tydlig med sitt budskap till omgivningen: ”Vi kubaner är ’inventadores y luchadores, om något saknas uppfinner vi alternativ, vi kämpar och ger aldrig upp!!’

Och Camagüey ger syn för sägen, mitt i den allvarliga krisen ger staden fortfarande ett propert och fungerande intryck. Visst påverkar USA’s blockad livet och har så gjort i många år men kubanerna i Oriente fortsätter sitt vardagsliv i förvissningen om att de kommer att ta sig igenom även denna gång.

 Yankiel placerar ut solcellspanelen och Yarisbey förbereder i sitt träkolskök. Foto Yarisbey Ebanks

Yarisbey Ebanks bor i stadsdelen Torreblanca tillsammans med sin son Yankiel, 15 år. Hon beskriver sitt liv så här:

’Visst är livet nu mycket svårare än tidigare, strömavbrotten är längre, priserna stiger och ibland saknar vi vatten i flera dagar. Många äldre har det speciellt svårt men vi hjälper varandra så gott vi kan. Och vi letar alternativ. Tidigare bodde jag i en annan del av staden och där saknade vi ofta vatten. Jag hämtade mitt vatten i dunkar hos mina släktingar en kilometer bort. Vi fick kontakt med ett par arbetare med en egenhändigt hopsnickrad brunnsborrningsmaskin och efter två dagars borrning hade vi egen brunn med vatten till oss själva och till alla grannarna. Här där vi bor nu saknar vi också vatten ibland men min granne har en brunn med drickbart vatten och hon förser oss med vad vi behöver.

Tidigare lagade jag mat på en liten elektrisk spis med två plattor och kokade riset i min elektriska riskokare. Jag älskar att laga mat och var mycket stolt över mitt kök och utrustningen där. Sedan försvann strömmen men jag kunde fortsätta att använda gas på tub. Men sedan länge finns inte heller gas att tillgå så nu återstår att laga mat på träkol. Och det fungerar, lite mer besvär är det men min mat blir lika god! Och träkolen tillverkar vi själva här på Cuba. Den kan ingen illasinnad blockad stoppa.

Vi har nyligen kunnat skaffa en liten solpanel med batteri. En utländsk bekant hjälpte mig med finansieringen. Den är liten men väldigt praktisk, jag bär ut den i trädgården, vecklar ut den och placerar den i solen. Det laddade batteriet ger oss tillräckligt med ström till belysning och till fläkten på natten, nog så viktigt så myggen hålls på avstånd. Vi drabbas rätt hårt av myggburna sjukdomar såsom Dengue och Chikungunya. Men det viktigaste är att med strömmen från panelen kan vi hålla frysboxen igång så inte maten förstörs. Och inte bara vår mat, här finns plats för grannarnas mat och även mina släktingar, som nu bor två kilometer bort kommer hit med sina matvaror. Såhär kämpar vi varje dag tillsammans, vi ger inte upp!’

För Yarisbey är solidariteten mellan människorna nu livsavgörande, att man gör vad man kan för att hjälpa varandra. Även om hon noterar en växande egoism på en del håll, visande sig i ockerpriser på en del varor på den privata marknaden, så är hennes eget liv ett exempel på den cubanska solidariteten och värmen mellan människor. Och den kommer att vara starkt bidragande till att man kommer att ta sig ur denna situation.

Det är självklart av största vikt att vi rapporterar till omvärlden om situationen på Kuba, dess orsaker och hur kubanerna tacklar situationen. Minst lika viktigt är att berätta för kubanerna om det solidaritetsarbete som nu pågår utanför landet. Om manifestationer och insamlingar. Så att de förstår att de är sedda och inte kämpar ensamma. Denna vetskap gör att de orkar kämpa vidare. När jag berättar om detta för Yarisbey blir hon rörd och tacksam men också starkare. Kubanerna behöver nu både materiellt och mentalt stöd. Tillsammans kan vi bli ett dubbeleggat antiimperialistiskt svärd.

Ibland tappar man såklart modet tillfälligt. Yarisbey utryckte vid ett sådant tillfälle ’Ibland önskar jag att vi fortfarande hade Fidel här hos oss’. Jag tänker för mig själv när jag ser hennes och andras ansträngningar och kämparanda att Fidels anda, att alltid vara med och för folket, finns kvar hos kubanerna.

Torsten Carlsson 20260902

NEJ TILL ATTACK PÅ KUBA!

BRYT BLOCKADEN!

KUBA BEHÖVER OSS – VI BEHÖVER KUBA!

Kuba utsätts nu för en belägring och hot utan motstycke

Allt stöd till det kämpande Kuba!

Bidra till kampanjen ”1 miljon kronor till Kuba!” Alla pengar skickas oavkortat.

PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72

Bli en del av solidaritetsrörelsen!   Bli medlem i Svensk-Kubanska!

Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)

Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0