USAs inblandning i latinamerikanska val – Brasilien nästa
Efter att USA på ett avgörande sätt blandat sig i valen i Honduras, Chile, Costa Rica, Peru och Colombia står Latinamerikas jätte, Brasilien på tur.
USA har blivit en nyckelaktör inför ett val som står för dörren i Latinamerika. Genom att öppet stödja en kandidat och använda ekonomiska sanktioner för att drabba en annan går Washington in med full kraft som aktör i den kamp som kommer att avgöra vem som blir Brasiliens nästa president.
Den brasilianska högern demonstrerar. T-tröjan säger: ”De försökte begrava oss. De visste inte att vi är frön till Hitler.”
Den här veckan lämnade den konservative Flávio Bolsonaro in en skrivelse i Washington med en begäran om att USA inte ska införa nya tullar mot Brasilien eller vidta åtgärder mot PIX, det brasilianska centralbankens system för omedelbara betalningar. Detaljen är att vapenvilan endast skulle gälla fram till presidentvalet den 4 oktober.
Begäran kommer dessutom bara några månader efter att den före detta presidenten Jair Bolsonaros son träffade USA:s president Donald Trump för att anklaga den nuvarande regeringen under Luiz Inácio Lula da Silva för att skydda narkotikasmugglare och begära sanktioner riktade mot kriminella grupper som Primer Comando da Capital (PCC) och Comando Vermelho (CV).
Dessa sanktioner har i slutändan kommit att påverka PIX och fungerat som en förevändning för Trump-administrationen att hota Brasilien med ytterligare tullar. Samtidigt ansåg analytiker att klassificeringen av de kriminella gängen som terroristorganisationer endast var det första steget för att rättfärdiga ett utländskt ingripande från USA:s sida.
Bolsonaros äldste son, som räknas som en av Lulas främsta konkurrenter i presidentvalet, gjorde ett drag i Washington för att skada sin rival. Men det gick snett. Enligt G1 medger Flávio Bolsonaro i sitt eget inlägg att de tullar och straffåtgärder som han för flera månader sedan drev igenom mot sitt eget land, långt ifrån att försvaga Lula, tvärtom gynnade honom politiskt: ”De föreslagna tullarna skulle belöna just de lagbrytare som man avser att straffa”, skrev han.
Faktum är att den nuvarande presidenten och kandidaten för omval beslutade sig för att döpa sin motståndare till ”TariFlávio”. I samma anda betonade Lula att Bolsonaros sons begäran inte bara möjliggjorde införandet av tullar mot Brasilien, utan innebar även en direkt inblandning i landets val.
Mot bakgrund av detta har presidenten i den sydamerikanska jätten varit noga med att inte rikta direkt kritik mot Trump, utan har istället manövrerat för att lägga skulden på USA:s utrikesminister Marco Rubio, som han betecknade som Latinamerikas ”dödliga fiende”. Strategin har hittills gett honom ett positivt politiskt utfall.
Rubio, å sin sida, underblåste konflikten med ett brev. Den 23 juni bekräftade han USA:s hållning mot Brasilien som svar på ett annat brev från den blivande presidentkandidaten Bolsonaro, där denne avvisade begäran om att avstå från planerna på att införa nya tullar på brasilianska importvaror.
Trots detta har Flavio Bolsonaro inte gett upp och kommer nästa tisdag att delta i en offentlig utfrågning i Washington för att diskutera de tullar som USA har infört mot hans land.
De fientliga åtgärderna från Washington inleddes omedelbart efter Trumps återkomst till Vita huset. Inledningsvis införde man tullar på 50 procent på brasilianska importvaror och hotade med ytterligare sanktioner i ett försök att avskräcka Brasiliens högsta domstol från att döma den före detta presidenten Jair Bolsonaro för försöket till statskupp efter hans valnederlag i januari 2023.
Den före detta presidenten dömdes slutligen till 27 års fängelse, men under processens gång har USA använt olika påtryckningsmedel, såsom att införa sanktioner mot den brasilianske högsta domstolsdomaren Alexandre de Moraes, som ledde rättegången om kuppförsöket, och mot hans hustru.
Både sanktionerna mot paret Moraes och en del av tullarna upphävdes dock senare efter förhandlingar mellan Washington och Brasília.
Spänningarna blossade dock upp igen i samband med den utredning som inletts av USA:s handelsrepresentants kontor (USTR), där det sydamerikanska landet anklagas för orättvisa och diskriminerande handelsmetoder mot amerikanska företag – en utredning där PIX nämns.
Det är inte första gången som Washington ingriper i ett latinamerikanskt val med denna grad av synlighet, något som blivit vanligt sedan Trump återvände till Vita huset.
Det senaste exemplet var det ”fulla stödet” som visades Abelardo de la Espriella, Colombias nyvalde president, som Trump beskrev på sitt sociala nätverk som en intelligent och tuff ledare. [och som enligt Trump gick från att ligga på tionde plats i kampen om presidentposten till att vinna, tack vare just Trump]
Tidigare hade han uttryckligen stöttat Daniel Noboa i Ecuador och träffade honom under veckorna före den andra valomgången, där Noboa lyckades bli omvald till Ecuadors president 2025. Noboa har bevisade kopplingar till droghandeln, som ofta sker med hans bananbåtar.
Trump visade också öppet stöd för Laura Fernández Delgado i den valprocess som ledde henne till presidentposten i Costa Rica.
Men det kanske mest uppmärksammade fallet var det i Honduras. Trump gjorde upprepade offentliga uttalanden till förmån för Nasry Asfura, som slutligen segrade, och Trumå varnade för att han skulle dra in allt bistånd till det centralamerikanska landet om Asfura inte valdes. Dessutom benådade han mitt under valprocessen den honduranske före detta presidenten Juan Orlando Hernández, som tillhörde samma parti som Asfura och som avtjänade ett 45-årigt fängelsestraff i USA för narkotikahandel.
Cubadebate 260703 (ZT)
¿Hasta qué punto interviene EE.UU. en la contienda presidencial de Brasil?
NEJ TILL ATTACK PÅ KUBA!
BRYT BLOCKADEN!
KUBA BEHÖVER OSS – VI BEHÖVER KUBA!
Bli en del av solidaritetsrörelsen!
Bli medlem i Svensk-Kubanska!
Eller skicka ett bidrag till Stödfonden!
Ange namn, e-post, adress och skicka 300 kr för ett års medlemskap (150 för pensionärer, arbetslösa och studerande)
Swish 123 589 0975 eller Pg 40 54 11 – 0
Kuba utsätts nu för en belägring och hot utan motstycke
Allt stöd till det kämpande Kuba!
Bidrag till insamlingen ”Mediciner till Kuba”. Alla pengar skickas oavkortat.
PG 23 57 15 – 0 ELLER Swish 123 182 37 72